Sida 558
20. Populär Astronomi
&r kallas civilt eller borgerligt år. Vidare har man delat året uti 12 månader och dessa åter uti ett visst antal hela dagar.
Man inser lätt huru vigtigt det var att få det civila året öf-verensstämmande med perioden uti förändringarna af solens deklination, eller årstiderna. Utan att fästa afseende härpå skulle kunnat hända att våren inträffat i början eller i medlet af ett civilt år. Som det nu är det tropiska året, som står i öfverensstäm-melse med solens rörelse, så var det också gifvet, att det civila året borde jemföras med det tropiska. Som det sednare icke be* står af jemna dagar, så följer också häraf att det civila borde till sin längd årligen förändras, eller med andra ord, det civila årets längd borde så afpassas att, under huru lång tid som helst, alltid de förflutna civila åren skulle i tidslängd vari lika med de tropiska under samma tid.
På dessa idéer grundar sig den af nästan alla civiliserade nationer antagna Calendern, och vi skola nu visa de förbättringar, den undergått till närvarande tid.
Numa Pompilius, som regerade i Rom 715—672 före Chr., reglerade calendern på grund af månens rörelse och bestämde årets längd till 355 dagar. Detta år indelades i 12 månader, hvilkas längd i dagar följande tabell utvisar:
Januari . . 29 — Maj .... 31 — September 29
Februari . 28 — Juni ... 29 — October . . 31
Mars ... 31 — Juli .... 31 — November. 29
April ... 29 — Augusti . . 29 — December . 29
Romrarne hade samma namn, med undantag af Qvintilis och Sextilis, hvilka sedermera blifvit utbytta mot Juli och Augusti, det förra till Julius Cesars och det sednare till kejsar Augusti är». Dagarne i hvarje månad betecknades icke som hos oss med dagens ordningsnummer från månadens början; utan den första dagen i hvarje månad benämndes Calendoe: den 5:te eller 7:de (allteftersom månaden hade 29 eller 31 dagar) Nonce och den 13:de eller 15:de Idus. Alla de andra dagarne betecknades med nummer, som utvisade deras ordning före dessa 3 hufvudsakliga dagar. När den första dagen i månaden hade förflutit, räknade man straxt sina dagar från Nonae såsom t. ex. 6:te, 5:te dagen o. s. v. före Nonae; dagen efter Nonae räknades från Idus och dagen efter denna återigen från första dagen uti följande månad eller Calendae.
Man upptäckte snart att det civila årets längd icke öfverens-stämde med årstidernas ankomst, och man beslöt derföre att hvart annat år införa en ny månad mellan den 23 och 24 Februari. I
Källa: Project Runeberg ·