Sida 559
20. Populär Astronomi
början hade man antagit att denna månad skulle innehålla 22 dagar; sedermera öfverlemnades det åt presternas godtfinnande att bestämma denna månads längd. Dessa missbrukade denna makt och det dröjde icke heller länge innan den romerska calendern förföll uti den högsta grad af oordning. Julius Cesar reformerade slutligen tidräkningen på det sätt, att några missbruk icke mer kunde komma i fråga.
Julius Cesar rådgjorde med astronomen Sosigenes för att för framtiden bestämma det civila årets längd, och det blef afgjordt att detsamma borde vara lika med det tropiska eller 365 \ dagar. Men för att undvika bråk af dagar beslöts vidare att 3 civila år skulle hafva 365 och det fjerde 366 dagar. För att bibehålla de 12 månaderna af Numas år, ökade Julius Cesar Januari, Augusti och December med 2 dagar, April, Juni, September och November med 1 dag; han förändrade icke Februari, för att icke rubba tiden för gudarnes dyrkan, åt hvilken denna månad var helgad. Månadernas längder blefvo således hvad de nu äro.
De 3 på hvarandra följande åren bestodo nu af 365 dagar och det Qerde, hvilket kallas skottår, ökades med 1 dag. Man införde denna dag emellan den 23 och 24 Februari eller uti samma rum i Februari månad, der man förut efter godtycke infört en hel månad af olika antal dagar. Hos oss är denna dagen den 24 Februari, hvilken kallas skottdag.
Denna reform uti Calendern kallades efter dess stiftare den Julianska tidräkningen. Den började med år 44 före Chr. och vid den årstid, som i verkligheten öfverensstämde med Romrarnes fester.
Den Julianska calendern fortgick utan någon slags förändring under en lång tidrymd och måste slutligen påminna om en ny reglering. Orsaken till att den slutligen icke öfverensstämde med årstiderna härrörde deraf, att man från början upptagit det civila årets längd till 365d,25, då deremot det tropiska är 365d,242264 eller llm 8* kortare. Följden blef att vårdagjemningen kom tidigare och tidigare än den dag, med hvilken den öfverensstämde då calendern stiftades. Vid det kyrkomöte, som hölls i Nizza år 325, beslöts att påskhelgen skulle firas första söndagen efter den full-måne, som inträffar näst efter vårdagjemningen. Man. trodde då att vårdagjemningen skulle inträffa hvarje år vid samma tid, som år 325, eller den 21 Mars, hvilket den äfven hade gjort om det civila året haft samma längd, som det tropiska. Men som ofvan antydda fel alltjemnt existerade, förflyttades också dagen för vå-
Källa: Project Runeberg ·