Sida 129
Inledning.
129
hos vilda djur (alla räfvar uppnå ungefär samma storlek), mera hos husdjur (newfoundlandshund och tax). Relationen eller förbindelsen med den omgifvande världen förmedlas af de yttre sinnena. Dessa äro flere och fullständigare, ju högre utveckling organismen äger. Sålunda äger människan. 5 sinnen, fiskarna endast 4 (sannolikt fattas smaksinnet), ostronet 2 (hörsel och känsel) och den af en liten klump urslem bestående amöban måhända intet. Växtvärlden synes, så vidt vi kunna döma, alldeles sakna förmåga att uppfatta omgifningen och meddela sig med den. Reproduktionen eller fortplantningen sker hos de lägre växterna genom encelliga sporer, hos de högre genom mångcelliga frön, som utvecklats ur en befruktad cell, äggcellen. Flera växter fortplantas också genom affallande knoppar, lökar o. d. Hos en del lägre djurformer (t. ex. koralldjuren) förekommer också knoppbildning; eljest sker reproduktionen genom ägg. Men ägget är i sin första upprinnelse en honcell, som befruktas af rörliga hanceller inom eller utom moderdjurets kropp. (Utanför sker det t. ex. hos fiskarna). Gå vi således tillbaka till individens tidigaste ursprung, finna vi honom så väl inom växt- som djurriket uppkomma genom sammansmältning af två celler. Såsom en följd af denna befruktning uppstår hos de högre djuren inoin moderdjuret genom celldelning ett ägg, i hvilket grodden (embryot, ungen) utvecklas, och hos de högre växterna inom moderväxten ett frö, i hvilket grodden (växtämnet) utvecklas. Hos lägre stående djur och växter sker befruktningen i många fall i det fria, och äggcellen har blott solens värme att tacka, att den hålles vid lif och kan vidare utvecklas. Här se vi således en stor likhet i fråga om fortplantningen mellan de båda organiska rikena, en likhet, som icke kan vara tillfällig, utan häntyder på gemensamt ursprung.
Vi skola här omnämna en åsikt om lifvets uppkomst, som först i senare tider fått sin fullständiga vederläggning. Alltifrån, forntiden antog man möjligheten af själfständig eller spontan alstring (generatio cequivoca), d. v. s. att organismer kunde uppstå utan att äga föräldrar. Man förleddes till detta antagande vid betraktande af de myriader smådjur, som hastigt uppstå i stillastående vatten. G-enom fransmannen Pasteurs forskningar har dock denna åsikt blifvit ohållbar. Han förvarade destilleradt, således absolut rent, vatten på flaskor, tillslutna med proppar af bomull, och detta visade efter flere års förlopp ej ett spår till lif. Men borttogos bomullspropparna, vimlade vattnet efter ett par dagar af allahanda små organismer. Dessa hade antingen i hoptorkadt skick eller såsom ägg kommit ur luften, men ej af sig själfva uppstått i vattnet. Dessa försök hafva sedan upprepats af andra forskare, och i alla de fall, där de verkställts med tillbörlig noggrannhet, har intet spår af lefvande varelser visat sig. Den sats,
som engelsmannen Harvey, upptäckaren af blodomloppet, uppställde:
\ Enhvar sin egen lärare. I. 9
Källa: Project Runeberg ·