Sida 138
Allmänna betraktelser.
138
men för hönan är det intet skämt; hon tror, att hennes älsklingar äro i lifsfara. - Om gökungen är redan nämndt, huru ömt han .vårdas, d. v. s. matas af sina fosterföräldrar. Att dessa d-ärvid uteslutande drifvas af instinkt är tydligt; i annat fall skulle de ej bry sig om den främmande fågeln.
Bildandet af samhallen eller djur stater. Hos somliga djur förekommer en arbetets fördelning, hvarigenom deras lefnadssätt och handlingar erhålla en egendomlig karakter, som påminner om mänsklig odling. Behofvet att sluta sig tillsamman med sina likar för gemensamma företag möter oss mest utveckladt hos människan. Hon är, såsom redan Aristoteles sade, ett sällskapligt djur. Det hos henne så starka familjebandet saknas i allmänhet hos djuren. Väl finnas släkten, i syn-
Trollslända (C) med larver (A, B).
nerhet' bland fåglarna, hos hvilka makarna äro förenade för hela lifvet (t. ex. storken), men ungarna jagas alltid bort, så snart de kunna föda sig själfva. Somliga djurslag bilda dock, om icke familjer, likväl samfund för gemensamt försvar och anskaffande af föda. De i Behrings haf lefvande sjöbjörnarna skola hålla vakt, medan de andra sofva. Då gemserna beta, kan man se ett djur stå orörligt på en klippa i närheten; hotar någon fara, ger det medelst ett pipande läte signal till flykt. En afrikansk antilopart * utställer vaktposter på termitstackarna. Dylika vakter utsätta äfven vissa aparter, då de plundra majsfälten, och elefanterna, då de dricka. De förvildade hästarna i Asien och Amerika anföras af den starkaste hingsten, hvars minsta rörelser hela hjorden följer. En egen iakttagelse har man gjort
Källa: Project Runeberg ·