Sida 202
A. Kryptogamer eller sporväxter.
202
göras samt fara omkring med vinden ocli gro, då de falla på sädens blad. De alstra här rostfläckar. Af de i dessa fläckar bildade sporer föres sjukdomen åter till berberisbuskarna.
En viktig roll har mjöldrygan spelat i äldre tider. Genom inverkan af svampsporer förvandlas sädeskornen till svarta, hornlika utväxter, som äro högst giftiga. De orsaka s. k. dragsjuka - en sjukdom, som börjar med klåda i fingrar och tår, hvarpå följa kramp och kallbrand i lemmarna och ofta döden. På 1700-talet hemsöktes Europa genom denna svamp af verkliga epidemier (Sverige 1761). Mjöldrygan
öfverviotrar och alstrar på försommaren små, svamplika sporgömmen, från hvilka utkomma sporer, som gifva upphof till nya mjöldrygor. En annan mögelssvamp, som i våra tider ådragit sig uppmärksamhet, är potatissjukan. Denna svamp, som antagligen från potatisens hemland, Amerika, blifvit öfverförd till Europa, upptäcktes i Tyskland 1830, men utvecklade sig till epidemi först under den våta sommaren 1845. Den fortfor med oförminskadt raseri till 1850, så att potatisodlingen höll på att gå under. Den bidrog också att underblåsa oroligheterna under denna tid, då de flesta af Europas stater upprördes af revolutioner. Folket befarade hungersnöd, och detta ökade den allmänna upphetsningen. Sjukdomen uppträder med vissa mellantider, i vårt land senast 1883. Svampen angriper icke blott potatisknölarna, utan ock själfva plantan. Under högsommaren beklädas bladen af bruna fläckar, hvilkas omkrets utmärkes af ett fint ludd. Detta ludd består af sporbärare. Är sjukdomen mycket stark, kan ett helt fält vara bortvissnadt på ett par dagar. Men skadan stannar sällan därvid. Regnet spolar ned sporerna i jorden; dessa borra sig in i potatisen och bilda ett nät af trådar, som förtära det inre och förvandla potatisen till en skrumpen, inuti rutten massa. Enda botemedlet är att bortplocka den sjuka potatisen och förvara den öfriga på ett torrt ställe.
Eu högst skadlig svamp är drufmöglet eller drufsjukan, som på.
Potatissvamp.
Källa: Project Runeberg ·