Sida 244
B. Fanerogamer eller fröväxter.
244
baeksippor och smörblommor till sippornas ordning, likaså de stora blå stormhattarna, som allmänt odlas. De äro ganska giftiga.
. 34 ordningen, Vallmoväxter. Äkta vallmon från Ostindien innehåller en hvit saft, som stelnar i luften. Den kallas opium och är ett viktigt läkemedel. Af opium beredes morfin, hvilket också nyttjas som medicin. I Kina rökes opium i pipa. Detta är ett högst skadligt bruk, enär opium är ganska giftigt.
35 ordningen, Lönnar. Vanliga lönnen växer dels vild, dels allmänt planterad i vårt land. Om våren betäckes den med tusentals gula blomflockar, och först då dessa börja vissna, framkomma de breda, handlikt delade bladen. Frukterna äro försedda med liksom vingar. En annan snarlik art, som hos oss blott finnes planterad, heter tysk lönn. - I Amerika växer sockerlönnen ganska allmänt. Om man borrar hål i stammen af detta träd, utflyter en vätska, hvaraf socker kan beredas. På vårarna begifva sig därför många tusen personer ut i skogarna för att koka lönnsocker.
Ett vackert träd är hästkastanjen med djupt klufna, handlika blad och rödletta blomspiror. Den finnes ej vild i Sverige, men ganska allmänt planterad.
Till denna ordning kan man också föra mahognyträden, som växa både i Afrika och Amerika. De hafva hvita blommor och ända till 2 meter tjocka stammar. Af träet, som med tiden blir rödbrunt eller nästan svart, tillverkas i synnerhet möbler.
36 ordningen, Vinrankor. Vinrankan är en klättrande buske, som i varma länder klänger sig högt upp i trädens kronor. I Sverige trifves den endast i drifhus. Blommorna äro små och gulgröna. Bären eller drufvorna äro saftiga och välsmakande, l Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och många andra länder bereder man vin af dessa. På hösten, då drufvorna skördats, pressar man ut saften, som sedan genom jäsning förvandlas till vin. En stor mängd drufvor torkas och kallas sedan russin. Korinter äro russin, beredda af ett slags små drufvor. - Jungfruvin eller vildt vin kallas en växt, som allmänt planteras vid verandor.
37 ordningen, Flockblomstriga (Parasollväxter). Hithörande växter hafva små, hvita, gula eller rödaktiga blommor, som sitta i flock, d. v. s. de talrika blomskaften utgå liksom sprötena i en parasoll från grenarnas spets, så att alla blommorna komma att sitta nästan lika högt. Hundlokan och moroten höra till de flockblomstriga växterna, likaså flere arter, hvilkas frukter nyttjas som kryddor, t. ex. kummin och anis. Af persiljeväxten användas bladen. Ohyggligt giftig är vildpersiljan, som ofta växer bland vanlig persilja och för hvilken man således bör noga akta sig.: Man igenkänner den därpå, att vid blom-
Källa: Project Runeberg ·