Sida 369
Optik (läran om ljuset)
309
Då ljus faller in mot ett föremål, upplyses detsamma, och den mängd ljus, som faller på ytenheten, kallas belysning samt beror af ljuskällans styrka och afstånd. För att för praktiskt behof bestämma en ljuskällas styrka användas s. k. fotometrar.
Bunsens fotometer består af en skärm af hvitt papper, på hvilket en oljefläck är anbringad. Belyses skärmen af ett ljus, så synes fläcken mörk, då ögat befinner sig på samma sida om skärmen som ljuset, men däremot ljus, om man håller ögat på andra sidan. Detta beror därpå, att oljefläcken genomsläpper mycket ljus, papperet litet ljus.
Då denna fotometer användes för att jämföra två ljuskällor med hvarandra, sättas de båda ljusen på hvar sin sida om skärmen samt flyttas, till dess oljefläcken ej synes. Belysningen är då lika på båda sidor, och ljusens styrka är proportionell mot kvadraten på afståndet. D. v. s. är det ena ljuset dubbelt så långt från skärmen som det andra, så är det förras ljusstyrka 4 gånger det senares; är det förra 3 gånger så långt borta som det senare, så är dess ljusstyrka 9 gånger det senares.
Yi ha redan sagt, att, då en mörk kropp belyses af en ljuskälla, den blir synlig; detta beror på att ljuset reflekteras.
Vi måste skilja mellan två slag af reflektion; regelbunden, om ytan är jämn, då vi af det återkastade ljuset kunna sluta till det lysande Fis 81.
föremålets utseende, och oregelbunden,
då ytan är så ojämn, att ljuset kastas åt alla håll och vi därigenom få en föreställning om den återkastande kroppens utseende. På den regelbundDa reflektionen grundar sig användningen af spegelglas.
Hvarje polerad eller glatt yta, som visar en bild af ett lysande eller belyst föremål, kallas spegel. Man skiljer mellan plana och buktiga speglar.
Vårt öga förlägger ljuskällan dit, hvarifrån de strålar, som träffa detsamma, utgå eller tyckas utgå. Sådana strålar sägas divergera; de åter, som gå mot en punkt, sägas konvergera. Då strålar divergera från en spegel, erhålles en s. k. skenbild; konvergerade, kallas bilden verklig. Om vi hålla en skärm, där en verklig bild uppstår, af tecknar sig denna på skärmen.
Våra vanliga speglar äro plana, och, som vi veta, erhålla vi i dem skenbilder, så att föremålet och bilden alltid hafva ett symmetriskt läge i förhållande till spegeln. Strålarnas väg kan ses af fig. 31, där ab är en plan spegel, o föremålet, o' bilden och m ögat. Enhvar sin egen lärare. I. 24
Källa: Project Runeberg ·