Sida 370
Optik (läran om ljuset)
370
Fig. 32.
Plana speglar användas bland annat vid s. k. trolleriapparater, t. ex. i det s. k. förtrollade skåpet, vid framställning af spökscener
på en teater m. m.
Ställas två plana speglar i vinkol med hvarandra, sä erhålles en s. k. vinkelspegel. Den vanliga leksaken kaleidoskopet är grundadt på vinkelspegelns egenskap att gifva flere bilder. Äfven om två speglar ställas parallella, uppkomma en mängd
bilder. Så väl vinkelspeglar som parallella speglar användas ofta för dekorativa ändamål i handelsbodar och utställningslokaler.
Utaf buktiga speglar är det endast de sferiska, som hafva någon större användning i det praktiska lifvet. Vi skola därför endast sysselsätta oss med dem. De äro af två slag: konkava, då det är sfer ens insida, som speglar, oxjh konvexa, då sfe-rens utsida återkastar ljuset.
Riktar man en konkav spegels axel (en rät linje, som går genom spegelytans midtpunkt och medelpunkt) mot en punkt på solen, så kunna de strålar, som utgå från denna punkt och träffa spegeln, anses vara parallella. Alla dessa strålar reflekteras från spegeln och träffas i en punkt, som kallas fokus eller brännpunkt (fig. 32) och hvilken ligger midt emellan spegeln och medelpunkten.
Ligger föremålet närmare spegeln, men utom fokus, erhålles en a verklig bild utom fokus; flyttas föremålet inom fokus, erhålles en förstorad skenbild. Vid konvexa speglar erhållas alltid af ett föremål förminskade skenbilder, t. ex. vid de speglande klot, som användas som prydnader i trädgårdar.
När ljuset träffar ytan af en kropp, så reflekteras vanligast blott en del af detsamma, under det att återstoden tränger in i kroppen. Men då ljuset, så länge det fortplantar sig i ett och samma ämne,
Fig. 34.
bibehåller sin riktning oförändrad, så förändrar det i allmänhet plötsligt sin riktning vid öfvergången från ett ämne till ett annat. Vid öfver-
Källa: Project Runeberg ·