Sida 375
Optik (läran om ljuset)
375
Regnbågen (fig. 45) är ett fenomen, soni uppkommer genom solljusets brytning och spridning i regndroppar.
Spektroskopet är den apparat, som användes vid undersökning af spektra och som består hufvudsakligen af ett prisma. Ljuset kommer in i apparaten genom en smal springa, parallell med prismats kant.
Vid användning af spektroskopet finner man, att solspektrum är genomdraget af en mängd mörka linier, parallella med öppningen och med de färgade linjerna. Dessa mörka linjer kallas efter upptäckaren frauenhoferska linjer. Håller man framför springan en starkt glödande fast eller flytande kropp, så uppkommer äfven då ett spektrum; likaså, om spektroskopet riktas mot en glödande gas. Men dessa spektra äro olika hvarandra och olika solljusets spektrum, l spektrum från fasta och flytande kroppar kan man ej upptäcka några mörka linjer, utan färgerna följa utan afbrott på hvarandra. Spektrum är
Fig. 45.
kontinuerligt. Spektrum åter från glödande gaser innehåller en större eller mindre mängd lysande linjer med mörka mellanrum. Spektrum är diskontinuerligt. Dessa ljusa linjers lägen äro för hvarje särskild kropp bestämda; man kan därför med tillhjälp af spektroskopet afgöra, hvilka kroppar ingå i en förening (Spektralanalys). Man har till och med på så sätt upptäckt en mängd nya kroppar. Spektrum från glödande natriumgas t. ex. består af två gula linjer, järnet ger bortåt 600 linjer o. s. v.
Jämföras de frauenhoferska linjerna i solljuset med de ljusa linjerna af gaser, så finner man, att dessa båda sammanfalla för många gaser, men ej för alla. Det synes därför vara ett visst samband mellan dessa linjer. Den, som först teoretiskt bevisade detta samband, var Ångström i Uppsala, som uppvisade, att de frauenhoferska linjerna uppkomma genom absorption.
Källa: Project Runeberg ·