Sida 387
Värmet
387
maximum; denna riktning på luftens rörelse iakttages genom observationer på cirrimolnen. Vid maximum sjunker luften nedåt, hvarvid den till följd af tryckförökning sammanpressas; därigenom alstras värme, och luften uppvärmes. Då luften uppvärmes, kan den bibehålla den ringa fuktighet, som den redan har, och till och med upptaga mera. Det bildas alltså icVe några moln, luften blir klar.
Som vi redan i optiken angifvit, strålar värme till oss från solen; men ej blott från solen utstrålar värme, utan äfven från alla andra kroppar. Vinter och sommar bero, som vi senare skola närmare förklara, på förhållandet mellan det värme, som strålar till oss från solen, och det värme, som strålar ut från jorden.
Under vintern utstrålar mera värme från jorden, än den erhåller; under sommaren tvärt om.
Klar och torr luft genomsläpper värmestrålarna mycket lättare än mulen och fuktig.
Stannar ett maximum öfver ett ställe under vintern, blir det ett klart och kallt väder; under sommaren åter blir vädret klart och varmt.
Rör sig ett minimum öfver ett ställe, så blir det under sommaren ett fuktigt och kallt väder, under vintern åter blidväder.
Går minimum ej öfver ett ställe, utan norr eller söder om detsamma, så beror väderleken af vindarna, hvilka hafva olika egenskap alltefter ställets läge. Vi skola i det fallet undersöka väderleken på ett ställe a£ Sveriges Östkust, t. ex. Stockholm. Passerar under sommaren ett minimum norr om oss, hafva vi västliga vindar; dessa äro i allmänhet torra, vi erhålla således varma och vackra dagar; går det åter söder om oss, få vi Östliga vindar med ihållande ruskväder. Under vintern hafva vi, då minimum går söder om oss, yrväder, men, då minimum går norr om oss, klart och kallt.
Ångmaskiner. Fransmannen Papin, som lefde under 1600-talet, var den förste, som framställde förslag att medelst ånga drifva en uti en cylinder rörlig piston fram och åter. Papin använde en cylinder, i hvilken fanns vatten och ofvanför detta en rörlig piston. Då vattnet uppvärmdes, bildades ånga, som dref pistonen uppåt. För att sedan få pistonen att röra sig nedåt, utsläcktes elden, hvarvid ångan kondenserades och lufttrycket dref pistonen ned.
Denna idé upptogs sedermera af engelsmannen Newcomen, som likväl begagnade en särskild ångpanna med en cylinder ofvanpå denna. Ångan kondenserades där genom att kallt vatten släpptes först utanpå cylindern. Då af en tillfällighet det kalla vattnet en gång trängde in i cylindern, fann man, att maskinen gick fortare, hvilket gaf anledning att låta det kalla vattnet därefter strömma in i själfva cylindern.
Watt förbättrade sedermera maskinen genom att förse den med
Källa: Project Runeberg ·