Sida 477
III. Om födoämnena och njutningsmedlen
477
beståndsdelar bestämmes ofta efter dess grädd- eller fetthalt. Fettet anses nämligen som mjölkens väsentligaste beståndsdel och är det, som betingar handelspriset. Mjölkens öfriga beståndsdelar, socker och ägghviteämnen, hafva mindre handelsvärde. I god, icke skummad komjölk bör f etthalten uppgå till i medeltal 3,5 %. Ett sätt att bestämma mjölkens värde är att taga reda på dess egentliga vikt, som för oskummad mjölk bör utgöra 1,033.
I afseende på den fara för sniittosamnia sjukdomar, som kan medfölja mjölken, härleder den sig däraf, att mjölken är en utmärkt närings vätska för inånga sjukdomsalstrande bakterier.
Till de smittoförande bakterier, som i mjölken observerats, räknar man nervfeberbacillen, skarlakansfeberbacillen och tuberkelbacillen. I Sverige har icke något fall af infektion genom mjölk med någon af dessa observerats, men utlandet har i afseende på tyfoidfebern haft epidemier, åstadkomna genom förtärandet af mjölk, som härstammat från ställen, där mjölken kunnat blifva förorenad med smittämnen. Med afseende på mjölkens besmittande med tuberkelbaciller går den till på det sättet, att i kons jufver uppträdande tuberkler sönderfalla genom utförsgångarna för mjölken, hvarvid tuberkelbaciller komma ut i mjölken och i densamma fördelas. .Då det nu är möjligt, att tu]?erkelbaciller kunna ifrån tarmkanalen utveckla sig i människans väfnader, i första rummet i hennes tarmväggar, kan nian icke med full säkerhet tillbakavisa farhågan att en sådan infektion skall kunna ske. Att den inåste vara ytterst sällsynt intygas däraf, att döden af tuberkler i tarmkanalen hör till de största sällsyntheter och hos fullvuxna är så godt som okänd.
Agg höra också till våra vanligaste aniinaliska födoämnen. De äro värderika hufvudsakligen till följd af sin stora halt af ägghvita. Ägg-hvitan förekommer icke endast i den egentliga hvitan, utan äfven i gulan, hvilken dessutom innehåller en icke ringa kvantitet fett, ungefär 30 %. Ägg förtäras oftast kokta. Det kan icke vara tvifvel om att det kokta ägget är lika lättsmält som det okokta, ifall ägget är lös-kokt; ägghvitan i hårdkokta ägg smältes däremot ganska långsamt af magsaften.
Bland de vegetabiliska födoämnena intages den viktigaste platsen af sädesslagen. Dessa innehålla vatten, stärkelse, ägghvita, fett och salter. De vanliga sädeskornen innehålla 10-20 %' vatten, 60-70 % stärkelse, omkring 10 ^ ägghvita och återstoden fett och mineraliska beståndsdelar. Stärkelsen förekommer öfver allt i sädeskornet, men mest hopad i det inre af detsamma; de yttre lagren innehålla stora kvantiteter af fröhvita eller den vegetabiliska ägghvita, som i sädeskornet hufvudsakligen förekommer.
Då inan söndermal sädeskornen, blifva de yttre delarna af sädeskornen söndermalna till ett mindre fint pulver än de inre, och detta
Källa: Project Runeberg ·