Sida 636
Sverige.
40
liga Storsjön. Slättlandet kring den sistnämnda utgör hufvudbygden. I väster råder en storartad fjällnatur; här ligga de berömda bergen Syltoppen, Åreskutan m. fl. Ehuru jordmånen är af utmärkt beskaffenhet, har jordbruket ej kunnat uppnå någon högre utveckling, då klimatet är ganska strängt i följd af det höga läget. Boskapsskötseln synes däremot kunna blifva af stor vikt, då en gång de vidsträckta frost-ländiga sumpmarkerna blifvit torrlagda, helst sedan landskapet genom stambanan från Bottniska viken till Yästerhafvet kommit i gen och lätt förbindelse med den öfriga världen. Jämtarne äro ett lifligt och begaf vadt folk med fallenhet för handel och vidsträckta köpfärder samt resa ofta ända till Stockholm och Trondhjem för att afyttra sitt villebråd m. m. I utbygderna bor ett fåtal lappar. Enda staden är Östersund vid Storsjön, efter stambanans anläggning stadt i rask uppblomst-ring. Landet tillhör Jämtlands län med landshöfding i Östersund och Hernösands stift. Det har sannolikt befolkats både från Sverige och Norge, som båda gjorde anspråk därpå, ehuru med föga framgång, då det intill början af 1100-talet utgjorde ett eget samhälle för sig. Krist-nadt från Sverige, var det liksom det öfriga Norrland (utom Härjedalen) en del af ärkestiftet i'Uppsala och syntes därigenom på väg att närmare ansluta sig till Sverige, men blef emellertid på 1100-talet förenadt med Norge, hvarunder det fortfor att lyda till freden i Brömsebro 1645, då det förenades med Sverige. Ända till Karl XII:s tid fortfor det dock att lida af gränskrigens härjningar.
Det lilla Medelpad ligger norr om Helsingland kring Ljungans och Indalsälfvens nedre lopp. Den förra kallas här Njurunda älf. Skogs-handteringen ar af mycket stor betydelse, och staden Sundsvall är huf-vudsätet för hela Sveriges trävaruhandel. Eundt däromkring ligga talrika och storartade sågverk med en hastigt tillväxande arbetarebefolkning. Landskapet tillhör Västernorrlands län och Hernösands stift. Hufvudbygden var i forntiden kustlandet mellan älfvarnas utlopp, och landets namn anses därför betyda Midälfvaland.
Ångermanland är ett vidsträckt landskap, som norr om Medelpad från kusten sträcker sig djupt in i landet. Hufvudbygden ligger kring den ståtliga Ångermanälfven, som är segelbar under nära tio mil från hafvet och i sitt nedre lopp så tilltager i bredd, att den snarare liknar en hafsfjärd än en flod. Norr ut flyta de kortare Oide älf, Öre älf ni; fl. Landskapet är öfvermåttan rikt på storartadt sköna naturscenerier och i dalgångarna ganska fruktbart; dock tager äfven här skogsskötseln med dess binäringar försteget framför jordbruket. Hufvudorten är Hernösand vid Angermanälfvens »utlopp, länge i viss mån ansedt såsom hela Norrlands hufvudstad. Midt i landskapet ligger den stadslika byn Sollefteå vid föreningen af älfvens båda grenar, där den upphör att Vara segelbar, och norr ut vid kusten köpingen Örnsköldsvik, som är på
Källa: Project Runeberg ·