Sida 17
Folkungatidens slut. 1350—1389
sammans omkring 70 000 kronor), sex kostbara stycken sidentyg, åtta timmer hermelin, sex timmer gråverk, flere dyrbara kläder af skarlakan och siden, fodrade med hermelin och andra dyrbara skinn, ett stycke brabantskt kläde, mer än 22 fullständiga uppsättningar af kläder, två omgångar vapen, ett silfverbälte, ett fingerguld med infattad safir, tre hästar, sju silfverkärl, 21 silfverbägare, sex silfverskedar, o. s. v. Hans fränder ihågkommos med gåfvor och likaledes hans många tjenare, bland hvilka omtalas två prester, flere väpnare, tre småsvenner, två kockar, en skomakare med tjenare, en bagare, en bryggare, två stallsvenner, en trädgårdsmästare och fyra fiskare. Herr Hemming var tydligen icke en biskop, som ansåg sin förnämsta uppgift vara att spela en rol som storman inom det politiska området, och som for sådant ändamål omgaf sig med yppighet och en stor tjenarskara. Så mycket mera kunna vi från denna mängd af kostbarheter och talrikheten af tjenarne hos den sansade kyrkomännen draga den slutsatsen, att vid midten af 1300-talet var yppigheten stor1.
Dessa två dödsfall kommo något efter den stora dödens tid. Minnet af denna torde ännu hafva varit lefvande i mångas hjertan, att döma efter den uppmärksamhet som visades klosterstiftelserna. Den 3 januari 1351 ingick den högborna fru Birgitta Knutsdotter jemte tärnorna Ingrid och Sigrid i den heliga Klaras kloster vid Stockholm, der hon tidigare hade insatt en dotter; hon var en halfsyster till herrar Nils och IJlf Abjörnssöner (sparre) och sedan 1335 enka efter riksrådet herr Magnus Beugtsson. Söndagen den 25 maj ingick i samma kloster fru Birgitta Brynjulfsdotter, som nyligen blifvit enka efter f. d. drotseten herr Greger Magnusson. Hon gifver för sitt inträde i klostret en egendom, och under hennes gåfvobref har konung Magnus sjelf satt sitt sigill. Hon kallar honom i brefvet »sin käraste herre» och beder honom vara detta hennes företag »gynsam och benägen». Det vänliga förhållande, dessa uttryck antyda, är så mycket mer att märka, som denna fru Birgitta, med ett lejon i skölden, var faster till den längre fram i konung Magni historia uppträdande hertig Bengt Algotsson.
Penningst&llningen och förhållandet till utlandet 1351—1356.
Under det konung Magnus befann sig på andra sidan Östersjön, fördes regeringen i Sverige af herr Nils Turessoii, hvilken sedan början af år 1350 åter innehade drotsetevärdigheten. Drottning Blanche synes äfven hafva tagit någon befattning med regeringsärendena.
1 Testamentsverketällare var herr Gustaf Arvidsson (sparre), hvilket förmodligen gifvit anledning till aldre historieskrifvares antaganden, att erkebiskopen hörde till sparreslägten. För påfvens rakning ladea sedermera beslag på herr Hemmings qvarlåtenskap, till galdande af hans andel i konung Magni skuld till den påfliga skattkammaren.
Bttrige* hitloria. II. 3
Källa: Project Runeberg ·
