Sida 273
Indien
2) Djaterna (se d. o.), en kraftig, ädel och intelligent stam, som, fasthållande vid uråldriga, ofta demokratiska seder, i flere afseenden hållit sig oberörd af den vidare utvecklade brahmanismen och i hela nordvestra I:s slättland intager en både genom talrikhet och inflytande betydande ställning. 3) Radjputerna (se d. o.), hvilka ursprungligen voro det vestra I:s feodala eröfrare, men nu äro till största delen jordbrukare. De utgöra hufvudmassan af befolkningen i nordöstra Pandjab, men centralpunkten för deras makt ligger i de s. k. Radjputana-staterna, der dock icke de, utan djaterna bilda befolkningens majoritet. 4) Kurmi l. Kunbi utgöra en betydlig del af den jordbrukande befolkningen i de mellersta och östra delarna af Nordvest-provinserna. I afseende på rasrenhet och sjelfständig ställning stå de efter djater och radjputer. 5) Gudjar (se d. o.) egna sig nästan uteslutande åt boskapsskötsel inom djaternas område. 6) Ahir och 7) Guala (se d. o.) äro likaledes herdestammar, de förre bosatta inom radjputernas och de hindustanska brahmanernas områden, de senare i Bengalen och Orissa. 8) Khatri, till namnet afkomlingar af de ur-ariska ksjatrija, äro numera nästan uteslutande köpmän och hafva i Pandjab och östra Afganistan all handel i sina händer. 9) Banija (Bani, Banianer) bilda inom det egentliga Hindustan och hela Dekhan en af de talrikaste och mest betydande klasser, enär hela grosshandeln och bankirväsendet ligga i deras händer. 10) Kajasth (kajath, kaith) äro väl ursprungligen en lägre kast af mörkare färg och räflika drag, men ega en hög grad af intelligens och skicklighet. De äro det nuvarande I:s skriftlärde inom det verldsliga området - det vanligaste hindi-alfabetet har efter dem fått sitt namn (se Hindi, sp. 1251) - och derför talrikt representerade inom alla ämbeten, i synnerhet i Bengalen. 11) Parbhu utgör handelsklassen inom Gudjarat. 12) Paria (Parejar) hafva i södra I. och särskildt bland tamilerna efterträdt de forna sudra, hvilka dock till sin ställning närmare motsvarade de forna vaisja. Deras förhållande till de öfriga kasterna är ett fullkomligt fritt, med bestämda pligter och rättigheter, hvadan det hos oss allmänna begreppet om en paria till största delen hvilar på oriktiga förutsättningar. 13) Den i en mängd underafdelningar sönderfallande handtverkskasten visar öfver hela I. en tämligen enhetlig typ och torde vara att härleda från urgammal blandning mellan vaisja och sudra. 14) Sist komma de orena, främmande, mer eller mindre rättslösa helot-kasterna (paria enligt ordets hos oss vanliga betydelse). Bland djaterna och radjputerna i Pandjab och Sindh finnas två sådana helot-kaster, tsjura (daglönare) och tsjangar (fiskare). I Dekhan räknas hit paller (lifegne), sakkili (skomakare) och totti (renhållningshjon). I många trakter anses äfven aboriginerstammarna (kolh-folken o. a.), liksom äfven européer, kristna och parser, som orena kaster, hvilket de dock från strängt brahmansk synpunkt icke äro, emedan de helt och hållet stå utom den indiska samhällsordningen. H. A.
I. jämte Britiska Birma hade vid 1881 års folkräkning 252,541,210 innev., af hvilken summa vasallstaterna hade omkr. 54 mill, eller nära 1/5, och det britiska I. 198,5 mill. Den första allmänna folkräkningen uti I. företogs 1871-72, med undantag af Berar, Pandjab och Audh, i hvilka sådan egde rum åren 1867-69. Vid denna räkning uppgick folkmängden i det omedelbart britiska I. till 191,096,603, i vasallstaterna till 49,155,746, i de portugisiska besittningarna till 407,712 och i de franska till 271,460, eller tillsammans till 240,931,521. Folkmängdstätheten för hela I. var 62 pers. pr qvkm., 82 i de omedelbara besittningarna och 33 i vasallstaterna. Enär stora sträckor ligga öde eller endast begagnas till betesmarker, är befolkningen i de odlade trakterna i verkligheten mycket tätare, ja vissa delar höra till de tätast bebodda åkerbruksdistrikt på jorden. Så bo i Gangesdeltat ända till 392 pers. på 1 qvkm., i distriktet Sarun på venstra Gangesstranden i Bengalen, der ingen stad finnes med 50,000 innev., 300 och i Audh 183. Oaktadt dessa höga siffror finnas ej många stora städer eller industricentra. Af 493,444 städer och byar, som funnos uti I. 1872, hade endast 44 mer än 50,000 innev., 374 hade mellan 10,000 och 50,000 samt 1,070 mellan 5,000 och 10,000 innev. De 139 städer, som hade öfver 20,000 innev., hade tillsammans 8,484,066 innev. l. mindre än 4,5 proc. af hela befolkningen. - Qvinnornas antal förhåller sig till männens som 94 till 100. Denna proportion vexlar dock betydligt för olika trakter; i Bengalen och Madras är den 101 : 100, i Audh 100: 107, i Bombaj 100: 108 och i Pandjab 100:112. Hos en stam i distriktet Mirat i Nordvestprovinserna funnos endast 8 flickor under 12 år mot 80 gossar, ett bevis på att dödandet af flickebarn medelbart eller omedelbart ännu förekommer. - Med afseende på de religiösa förhållandena kan man säga, att 19 af 20 pers. uti I. äro hinduer eller muhammedaner och att på 2 af de senare komma 7 af de förra. Vid den första folkräkningen funnos 139,343,820 hinduer, 40,867,125 muhammedaner (i Sindh, Pandjab, östra Bengalen och Nordvestprovinserna), 2,832,851 buddhister och djainer (i Britiska Birma), 1,174,436 sikher (i Pandjab), 897,682 kristna (längst i söder) samt 5,980,689 andra. - Kristendomen har varit känd uti I. under många århundraden. Traditionen förtäljer, att aposteln Tomas predikat i Madras, Tinnevelli och Malabar, men sannolikare är det att kristendomen kommit till I. genom arabiska och persiska sekterister, särskildt nestorianer. Protestantiska församlingar bildades först i detta årh., men den protestantiska missionen har under denna tid haft stor framgång, och framtiden tillhör den. Södra delen af I. är den enda trakt, der missionärernas verksamhet kan sägas vara synlig i befolkningsstatistiken. I Madras räknar kristendomen 533,760 bekännare l. 1,71 proc. af befolkningen; af dessa äro omkr. 416,000 rom. katoliker och omkr. 118,000 protestanter. Nära 1/5 af alla kristna finnes i distr. Tinnevelli. I Bombaj funnos (1872) 126,063 kristna, i Bengalen 90,763 (efter folkräkningen har
Källa: Project Runeberg ·
