Sida 369
Upsala Domkyrka. Af C. R. Nyblom. Med 22 bilder
upsala domkyrka.
345
sig verksamt i restaurerandet af Linköpings, Örebro och Lunds kyrkor, började med ärkebiskop A. N. Sundbergs tillträde till hans ämbete, 1870, äfven för Upsala domkyrka visa sig utsikt till en pånyttfödelse i den närmaste framtiden. Ären 1873—74 blef hon först uppmätt och aftecknade hvilket var ett nödvändigt förarbete till en fullständig restaureringsplan. Ar 1875 framlades en sådan, utarbetad af arkitekten Helgo Zettervall, och gillades af Upsala domkapitel. I öfverintendents-ämbetet blef denna plan underkastad kritik, och en motplan, stödd på den historiska grunden af kyrkans utseende före 1702 samt hennes släktskap i materialet och fasadens form med Nordtysklands tegelkyrkor af den »baltiska» gruppen, utförd af arkitekten Grundström, inlämnades till regeringen, dock endast i utkast. Härpå svarade Zetterwall 1876 med ett nytt, modifieradt och enklare förslag, mot hvilket ämbetet 1878 satte sitt förra förslag, fullt utfördt och genomstuderadt efter en af dess författare gjord studieresa i Nordtyskland. Nu hvilade frågan till 1882, då nyutnämnde öfverintendenten Zetterwall på kunglig befallning åter upptog henne. Efter en studieresa i Nordfrankrike framlade han sitt tredje och sista förslag, som, efter att hafva gillats af Upsala domkapitel och vunnit kunglig stadfästelse, år 1885 framlades för riksdagen, med den framgång att till restaureringens fullbordande anslogos 500,000 kronor, sedan dessförinnan Upsala domkyrkoförsamling beslutit ett bidrag
af 200,000 kronor och genom insamling åstadkommits ett tillägg af 131,555 kronor,, utom det att kyrkan själf ansågs kunna lämna ett tillskott af 75,000 kronor. Enär kostnaden beräknats uppgå till omkring en million, ansåg man sig därför kunna gripa verket an. För öfrigt hafva på
Byst af Teodor Lundberg. I Nationalmuseum.
sistone rikliga bidrag ytterligare influtit från enskilde (nära 70,000 kr.), och genom upptagande af ett lån å35,oookro-
Källa: Project Runeberg ·
