Sida 425
Leksand. Af Johan Elg. Med 11 bilder efter teckningar af C. E. Törner och fotografier
leksand.
397
Leksandsbonde. Teckning af C. E. Törner.
glömmer ej det vackra intryck det gör, när en sådan båt sticker fram om udden vid Orsand och närmar sig med stark fart. Det lyser hvitt af kvinnornas tröjor och karlarnes skjortärmar, man ser en massa hufvud af olika åldrar och lynnen, fårade gubbansikten och unga pojkars friska, öppna drag, de gamla gummornas böjda nackar under sorgdräktens dok, mången välmående »mora» i sin hvita mössa och de unga flickorna med sina brokiga helgdagsmössor, som förfärdigas af blommiga halsdukstyger i de mest växlande mönster; det är sällan man ser två sådana mössor, som likna hvarandra. Men fast nästan alla se friska och glada ut, förnimmes intet stoj eller glam. Det finns hos dalafolket en särskild sorts värdighet i uppträdande och sätt, som jag ej spårat hos någon annan svensk allmoge; det är ingen för söndagen påsatt högtidlighet, därtill är den alldeles för naturlig och ursprunglig, det är som om de hade ett oreflekteradt medvetande
af att de representera kärnan af det svenska folklynnet, och att det är detta som väcker främlingars intresse och aktning. Och i deras sätt att taga emot alla dessa främlingar, besvara alla deras mer eller mindre »öfverlägsna» frågor, ligger ock en alldeles naturlig förmåga af enkel värdighet parad med höflighet; först om frågorna blifva för närgångna, kan det hända, att de tagas mindre gunstigt upp, och att dalmasen då kan gifva »svar på tal», det är allmänt kändt.
När båten nått fram så långt som möjligt på den långgrunda stranden, börjar man att stiga ur, äfven om man får klifva i vattnet. Barnen bäras, och några gummor eller unga välskodda kullor kunna ju stanna kvar i båten, under det de andra draga den upp på stranden. I en talldunge strax ofvanför Barkdalen ordnar man sin toalett, slätar håret under mössan, skakar ut kjolen, lindar näsduken omkring psalmboken, och så tågar skaran i spridda grupper till kyrkan, dit samtidigt samlas de, som kommit landvägen eller i småbåtar från byarna på andra sidan viken, från Grytnäs och Västanvik.
Klockan är visserligen ännu ej slagen nio, och gudstjänsten börjar först efter klockan tio, men man har hvarjehanda
Gosse från Leksand. Teckning af C. E. Törner.
Källa: Project Runeberg ·
