Sida 444
I Chicago och på världsutställningen. Af Karl af Geijerstam. Med 8 bilder efter amatörfotografier
416
karl af. geijerstam.
Det sätt, hvarpå det slaktade djuret behandlas, är till den grad fulländadt, att man ovillkorligen häpnar. Vid åsynen af de utställda djurkropparna fattas man ovillkorligen af den tanken, att dessa äro särskildt afsedda för utställningen. Så är dock ej förhållandet. Jag besökte utställarens slakteri och gick igenom de vidlyftiga, starkt afkylda förvaringsrummen för slaktadt kött; och i hundratal hängde där oxar, får, svin, alla så väl och noggrant behandlade som dem vi se i deras mönstervagn på utställningen.
Alanufacturc-building.
Vi kasta en flyktig blick på utställningen af landtbruksredskap, som väl kanske intressera oss mindre. Vi kunna dock ej låta bli att anmärka, hur prå-ligt utstyrda de flesta maskiner äro. Plogbillarna äro förnicklade, dragstängerna äro målade och polerade, alla metalldelar på tröskverk äro förnicklade, allt lyser som solen i Karlstad, och man frågar sig, om dessa maskiner icke äro afsedda att stå som prydnader i en salong. Ute pä fältet hafva de bestämdt ingen användning. Ah nej, dessa äro »only for show», d. v. s. blott för att skylta med. De få stackars maskiner, som kommit dit i sitt naturliga, oförfalskade skick,
se så tarfliga och ömkliga ut, att vi riktigt tycka synd om deras utställare.
Vi vandra nu ned till utställningens stora »clou», industripalatset. Det är de praktiska amerikanarnes svar på Eiffeltornet. De tänkte först bygga ett torn dubbelt så högt som detta, men så tyckte de förståndigt nog: hvad skall det tjäna till? Och de släppte i stället lös hela sin mammoth-fantasi vid byggandet af ett industripalats.
Detta är det mest karaktäristiska på hela utställningen. I de stora proportionerna är ju dennas styrka främst att söka, och detta hela utställningens kännemärke är mest genomfördt i industripalatset. Och amerikanarna hafva haft många glada stunder genom att jämföra det med andra byggnader; först och främst tänka de på hur mycket det kostat, sedan hur lång tid det tager att gå det rundt, samt huru många människor, som på en gång varit samlade därinne (det är 150,000). Denna kolossala byggnad hör ej till de många smaklösa på utställningsområdet. Med sina af hvalfbågar prydda fasader och sitt luftiga, af smäckra järnbågar uppburna tak gör den ett både kraftigt och behagligt intryck.
Det är ett lyxens tempel, detta industripalats. När man inträder däri, får man ett våldsamt intryck af huru njut-ningslysten och praktälskande vår tid är, och i huru hög grad vår tids industriela resurser och andliga kraft tagits i anspråk för att tillfredsställa hela den rika, begärliga medelklassens lystnad efter komfort och behag. Man går omkring timme efter timme, dag efter dag, och man frågar sig: hvar har den stora mängden plats här? Vi se allt, hvarmed de rike fylla sina bostäder; vi få här
Källa: Project Runeberg ·
