Ord och Bild: 1893

.396

c. r. nyblom.

barnet, af artisten Akke Andersson. Midt emot Gustavianska grafkoret står i omgången Upsala universitets öfver sin egentlige grundläggare, ärkebiskop Jakob Ulfsson, på den plats, där hans stoft hvilar, 1877 resta minnestafla, nu infattad i en ny, förenklad och förbättrad ram.

Nu återstå kapellen, hvilka i koret onekligen äro att räkna till kyrkans vackraste nyvunna prydnader. De äro till antalet sju. Det första på norra sidan är Jagelloniska kapellet, där drottning Catharina Jagellonica begrofs 1584 och hennes vackra grafmonument med hennes bild — troligen af samme mästare, som utförde Gustaf Wasas grafvård — uppställdes i det af Johan III ordnade och prydda koret. Det dekorerades då med upphöjda stuckornament, bestående af s. k. kartuscher och beslag, af fruktsnören och grenar, af ramverk och knappar, jämte änglar, dels som helfigurer inom gafvelkrönta pilasterramar, dels ock som keruber med flere par vingar — allt i senrenässans eller den stil, som fått namn af »Vasa-stil», hvars förnämste befräm-jare var konung Johan III. Hvad nu åtgjorts i kapellet är helt enkelt, att ali botten under stuckreliefen fått blå färganstrykning, att knappar och ramverk förgyllts, att fruktsnören och grenar målats i dämpad naturlig färg, att bröst-ningsmuren fått under fönstren grågult veckadt draperi, och att de stora kar-tuscherna på båda sidoväggarna fyllts med vyer, den västra af Krakau, den östra af Stockholm, sådana dessa städer tedde sig vid midten af 1500-talet — Krakau efter kopparstick, Stockholm efter samtida original i dess Storkyrka — samt slutligen, att de fyra kardinaldygderna, Justitia, Temperantia, Prudentia och Fortitudo, målats i brons-ton å ar-kadbågarnes sidostöd åt koromgången till. Vidare hafva präktiga renässansfönster, med Catharinas berömda ord:

»Nemo nisi mors» i det ena och Johan III:s valspråk: »Deus protector noster» i det andra, utförda af Lindegren och Callmander, insatts i det gamla staf- och rosverket. De hafva bekostats af Akademiapotekaren F. Westerdahl i Upsala.

Men korets märkligaste försköning är omgestaltandet af konung Johan III:s grafvård. Utförd i Danzig, troligen af italienska arbetare, under de sista åren af 1500-talet och lämnad där under oroligheterna i början af 1600-talet, då polska kriget rasade, upptäcktes den först efter midten af 1700-talet och kom 1785 genom Gustaf III:s nitiska omsorg till Upsala, där den 1818 uppställdes i den oriktiga, delvis med barocka tillsatser i trå åstadkomna form, som den haft i Danzig. Den nu utförda nya och lyckade uppställningen, hvartill jämte den ursprungliga marmorn användts stuck, är efter Lindegrens utkast utförd af sig-nori Bellio och Martinuzzi och bekostad af hr Wilhelm Ekman, kassör i Uplands enskilda bank, hvilken äfven å sina aflidna systrars vägnar bekostat de tre största, ofvan särskildt beskrifna fönstren i kyrkan, tillsammantaget för en summa af omkring 15,000 kronor.

Nästa kapell är de mördade Sturar-nes, hvars vackra barock-epitafier —-uppsatta af samma enkegrefvinna Ebba Lejonhufvud, som 1648 skänkte kyrkan den stora, ännu i högkoret hängande silfverljuskronan — i sitt restaurerade skick taga sig synnerligen väl ut med sina hvita figurer på svart marmor, af-tecknande sig mot den med sorgens violetta färg ornerade väggen, endast upp-lifvad af det yngre Sture-vapnet i blått och guld. Änglagestalter, som hålla språkband med inskrifter ur »Requiem», fylla sidoväggarnas öfversta bågfält, och fönstren äro utförda i vacker »grisaille», harmonierande med väggen.

Finsta-kapellet därnäst, under 1300-