Ord och Bild: 1893

2-jO

karl af geijerstam.

går den i midten upp igenom hela andra våningen och erhåller ljus uppifrån genom den förut nämda glasinbyggnaden i damernas salong. På sidorna uppbäres det andra däcket af en rad pelare. Denna anordning förlänar denna ståtliga sal, i hvilken fyrahundrafemtio personer kunna serveras vid sittande bord, ett imposant utseende. Man tror sig icke vara ombord å ett fartyg utan i en festsal på något stort hotell.

Skillnaden mellan de olika klassernas hytter består hufvudsakligen blott däri, att första klassens hytter äro belägna mera midskepps. För öfrigt äro båda försedda med den mest praktiska och smakfulla inredning.

Tredje klassens passagerare voro placerade i fjärde däcket uppifrån räknadt, och deras bäddar äro som vanligt belägna så tätt intill hvarandra som utrymmet tillåter. De hade en utmärkt både behaglig och lång promenadplats

utmed andra däckets sidor.

* *

#

Sedan vi nu genomvandrat vår båt på alla de afdelningar, dit en passagerare får komma — den uppbyggda kommandobryggan samt maskinrummet äro obevekligt stängda för alla passagerare — börja vi vårt enformiga lif ombord och ägna våra medpassagerare ali den uppmärksamhet, som den ena människan så gärna ägnar den andra, helst under de tider, då man icke är strängt upptagen af arbete. Och det är märkvärdigt, hur samvetsgrannt man undflyr allt, som har ens skymten af likhet med arbete. Hur intressant en litet vetenskaplig bok än må vara skrifven, ombord på båten finner den ej nåd för våra ögon. Det är som om man vore förhexad i detta hänseende och som om man blifvit en svuren fiende till en mera sammanhängande

tankegång. Att gå och hänga vid relingen, samspråka med obekanta på rådbråkadt tungomål, se hur hastigheten mätes medelst logg, se på klockan, sitta och kallprata med sitt ressällskap, till allt detta har man lust men ej till att se i en bok.

Regelbundet som ett urverk går lifvet sin gång ombord. Man väckes tämligen tidigt af en klockas ljud, som tillkännagifver, att det nu kan vara lämplig tid att stiga upp. Har man dagen förut sagt till om ett bad, kommer den vänlige badmästaren i lämplig tid och knackar på dörren samt anmäler, att badet är i ordning. Han är så förekommande och vänlig, att man nästan får en bättre tanke om mänskligheten efter hans bekantskap. När man lämnar båten, och han gör anspråk på en engelsk shilling i »tips» (drickspengar) för hvarje bad (dessa äro kostnadsfria), minskas dock något ens beundran för hans person. Men baden äro förträffliga; badkaret af slipad marmor, vattnet friskt, salt, direkt hemtadt ur hafvet, och den obehagliga affären med drickspengarne hafva vi ännu ingen aning om. Frukosten smakar oss förträffligt. Se här hvad man erhåller på andra klass till detta mål: Först och främst »por-ridge», d. v. s. hafregrynsgröt och mjölk, hvilken rätt, säkerligen på goda grunder, anses vara den bästa människoföda, ehuru den kanske ej utan skäl föraktas af gurmanderna. Så får man skinka och ägg samt, om man vill, en kötträtt till, kaffe eller te samt smör och marmelad. Middag ätes på samma klass klockan i, hvarefter serveras te och en kötträtt klockan 5 samt slutligen te och smörgås klockan 9. På första klass serveras lunch klockan 2 samt den egentliga middagen klockan 7.

Måltidstimmarne hafva sitt behag ombord icke blott därför, att det är