Sida 89
Litteratur. Två svenska romaner. I. Gustaf af Geijerstam: Medusas hufvud. Af Hjalmar Söderberg
LITTERATUR.
gustaf af geijerstam. oljemålning af allan österlind. Tillhör herr Gustaf af Geijerstam.
TVÅ SVENSKA ROMANER. I.
Gustaf af Geijerstam: Medusas hufvud. Stockholm, Albert Bonnier, 1895.
DET bor andra människor i världen nu än på den tid, då en vis man skref ner den gamla satsen: Quem deus perdere vult, dementat.
Den Gud nu för tiden vill fördärfva, honom gör han klarsynt.
Paradoxer börja nu snart nog bli banala; det är mig därför angeläget att visa, att detta påstående icke är någon paradox, utan att det helt enkelt förhåller sig så. Det ligger då för mig nära till hands att hänvisa till hvad jag har funnit vara nerven i den bok, hvars läsning just (om också icke för första gången) har narrat mig in på denna tankegång, nämligen Gei-
jerstams trots åtskilliga brister så starka och fängslande roman »Medusas hufvud».
Näst den så kallade lyckan eftersträfva vi ingenting så högt som att lära oss förstå vårt eget lif. Det finns de ibland oss, för hvilka uppfyllelsen af detta kraf är inbegreppet af lyckan själf. Vi vilja tilltvinga oss en blick bakom kulisserna på lifvets teater; vi vilja se något af »det som sker i det som synes ske». Och märk väl: det är en sträfvan, i hvilken vi människor emellanåt kunna lyckas alltför väl, utan att därför någonsin lyckas helt. Det är oss icke gifvet att se allt, och likväl (eller kanske just därför) blir det någon gång vårt öde att se för mycket — mera än som är godt för vår själs hälsa.
Det var så det gick Töre Gam.
Töre Gam var en man af åttiotalets släkt; och historien om hans lif är på samma gång ett stycke — kanske det cen-
Källa: Project Runeberg ·