Sida 653

2 Årg. 1896.

Bilaga till ORD OCH BILD.

LITTERATUR.

N:r 2, Februari.

INSÄNDA BÖCKER.

FrÄn Albert Bonniers förlag:

Rev. Charles VoyseY: Religion för ung och gammal. Pris i kr.

FrÄn Fahlcrantz & komp.:

Gustaf af Geijerstam: Mina pojkar. En sommarbok för stora och smÄ. Pris 1.75.

FrÄn Gustaf Lindströms förlagsexp.:

Emil Kleen: Vildvin och vallmo. Pris ; kr.

FrÄn Wahlström & Widstrand:

Svenska Turistföreningens Årsskrift.

Svenska Turistföreningens CirkulÀr N:o 15.

Views of Sweden. Guides of the swedish tourists club. N:o 12.

Svenska Turistföreningens Resehandbok II: VÀsterbottens och Norrbottens lÀn.

Ernest Renan: Caliban. Drama i 5 akter. Öfvers, af Edv. Alkman.

FrÄn Wettergren & Kerber:

Ellen Idström: Misslyckad kvinnokraft. Pris 50 ore.

Carl Lagerberg: Göteborgs stads vapen. En hi-storisk-heraldisk studie. Pris 1 kr.

FrÄn förf.:

ALLEN Vannérus: Till frÄgan om jagets identitet.

FrÄn G. W. Edlund. Helsingfors:

J. L. runeberg: FÀnrik StÄls sÀgner (miniatyrupplaga). Pris 2 Fmk.

Karl A. Tavaststjerna: Korta bref frÄn hemmets lugna hÀrd. Pris Fmk. 2.25.

GANGE ROLF: Tattarprinsen. Pris F'mk. 1.25.

WlLH. BOLIN: Studier och föredrag. HÀlt. 7 & 8. Pris Fmk. 2.50.

Nikolaj Gogol: Döda sjĂ€lar. Pris Fmk. 3.— .

Finsk biografisk handbok, utgifven under medverkan af Ă€ldre och yngre vetenskapsmĂ€n. HĂ€ft. 1. Pris Fmk —.

IONAS LIE: NAAR SOL GAAR NED.

De norska diktarne likna ekar och lindar, de Ă€ro stĂ„tligast pĂ„ Ă„lderdomen. Ibsen och Björnson ha skapat sina betydelsefullaste verk efter fyllda femtio Ă„r, Ionas Lie likasĂ„. Efter att i yngre Ă„r ha varit en för-ströelseförfattare — hjartegod och distingue-rad mera Ă€n de flesta, men likvĂ€l en förströelseförfattare — har han nu pĂ„ senare Ă„r gifvit oss det ena verket efter det andra, hvilka hvilat pĂ„ en lifserfarenhet, destillerad af den finaste reflexion och Ă„tergifven med den djupaste och sĂ€kraste konst.

Det finns mÄnga beröringspunkter mellan »Naar sol gaar ned» och den nÀstföregÄende boken »Niobe». I bÄda har diktarens blick stannat vid synen af familjelycka, som under-grÀfves och faller samman. I »Niobe» föll skulden pÄ barnen, det nya slÀktet, pÄ en gÄng svagt och öfvermodigt. HÀr faller den pÄ hustrun, en kvinna som jag icke tror mig kunna karakterisera bÀttre Àn genom att sÀga, att hon synes hafva varit af en mycket dÄlig ras, och att hon af en olycklig slump blef gift in i en familj, som var för god för henne.

Och hon förgiftar det hem, hvars hĂ€lsa och solsken hon borde varit. Man har strax frĂ„n början det intrycket af doktor Grunths hus, att dĂ€r bor »en sjuk lycka», för att tala Shaksperes sprĂ„k. Och hĂ€ndelsen utvecklar sig; ödet smyger framĂ„t, nĂ€stan omĂ€rkligt, pĂ„ tysta fötter — som alltid hos Lie — tills allt Ă€r fĂ€rdigt, och katastrofen Ă€r dĂ€r. Upplösningen Ă€r af den art, att man ovillkorligen mĂ„ste vara just sĂ„ sĂ€ker i sina stycken som Lie för att vĂ„ga sig pĂ„ nĂ„got sĂ„dant; och han har obetingadt lyckats. Mannen lönmördar sin hustru. Ingen fĂ„r nĂ„gon-

Skannad sida 653