Ord och Bild: 1896

2 Årg. 1896.

Bilaga till ORD OCH BILD.

LITTERATUR.

N:r 2, Februari.

INSÄNDA BÖCKER.

Från Albert Bonniers förlag:

Rev. Charles VoyseY: Religion för ung och gammal. Pris i kr.

Från Fahlcrantz & komp.:

Gustaf af Geijerstam: Mina pojkar. En sommarbok för stora och små. Pris 1.75.

Från Gustaf Lindströms förlagsexp.:

Emil Kleen: Vildvin och vallmo. Pris ; kr.

Från Wahlström & Widstrand:

Svenska Turistföreningens Årsskrift.

Svenska Turistföreningens Cirkulär N:o 15.

Views of Sweden. Guides of the swedish tourists club. N:o 12.

Svenska Turistföreningens Resehandbok II: Västerbottens och Norrbottens län.

Ernest Renan: Caliban. Drama i 5 akter. Öfvers, af Edv. Alkman.

Från Wettergren & Kerber:

Ellen Idström: Misslyckad kvinnokraft. Pris 50 ore.

Carl Lagerberg: Göteborgs stads vapen. En hi-storisk-heraldisk studie. Pris 1 kr.

Från förf.:

ALLEN Vannérus: Till frågan om jagets identitet.

Från G. W. Edlund. Helsingfors:

J. L. runeberg: Fänrik Ståls sägner (miniatyrupplaga). Pris 2 Fmk.

Karl A. Tavaststjerna: Korta bref från hemmets lugna härd. Pris Fmk. 2.25.

GANGE ROLF: Tattarprinsen. Pris F'mk. 1.25.

WlLH. BOLIN: Studier och föredrag. Hält. 7 & 8. Pris Fmk. 2.50.

Nikolaj Gogol: Döda själar. Pris Fmk. 3.— .

Finsk biografisk handbok, utgifven under medverkan af äldre och yngre vetenskapsmän. Häft. 1. Pris Fmk —.

IONAS LIE: NAAR SOL GAAR NED.

De norska diktarne likna ekar och lindar, de äro ståtligast på ålderdomen. Ibsen och Björnson ha skapat sina betydelsefullaste verk efter fyllda femtio år, Ionas Lie likaså. Efter att i yngre år ha varit en för-ströelseförfattare — hjartegod och distingue-rad mera än de flesta, men likväl en förströelseförfattare — har han nu på senare år gifvit oss det ena verket efter det andra, hvilka hvilat på en lifserfarenhet, destillerad af den finaste reflexion och återgifven med den djupaste och säkraste konst.

Det finns många beröringspunkter mellan »Naar sol gaar ned» och den nästföregående boken »Niobe». I båda har diktarens blick stannat vid synen af familjelycka, som under-gräfves och faller samman. I »Niobe» föll skulden på barnen, det nya släktet, på en gång svagt och öfvermodigt. Här faller den på hustrun, en kvinna som jag icke tror mig kunna karakterisera bättre än genom att säga, att hon synes hafva varit af en mycket dålig ras, och att hon af en olycklig slump blef gift in i en familj, som var för god för henne.

Och hon förgiftar det hem, hvars hälsa och solsken hon borde varit. Man har strax från början det intrycket af doktor Grunths hus, att där bor »en sjuk lycka», för att tala Shaksperes språk. Och händelsen utvecklar sig; ödet smyger framåt, nästan omärkligt, på tysta fötter — som alltid hos Lie — tills allt är färdigt, och katastrofen är där. Upplösningen är af den art, att man ovillkorligen måste vara just så säker i sina stycken som Lie för att våga sig på något sådant; och han har obetingadt lyckats. Mannen lönmördar sin hustru. Ingen får någon-