Sida 598
530
j. j. ai,bert ehrensvÀrd.
del för inre frihet och sjÀlfstÀndighet. Och hÀrvid Àr det icke nog med samhÀllsorganisationens frihet; det gÀller framför allt, att den enskilde, hvar i sin stad, söker göra sig delaktig af den sinnets frihet, som Tegnér prisat sÄsom en af mÀnniskans yppersta gÄfvor och som han
sjÀlf i rikare mÄtt Àn de flesta besuttit. HÀr Àr icke tillfÀllet att afgöra, i hvad mÄn vÄra dagars Sverige skulle kunnat motsvara hans fordringar. Men ett Àr visst, först dÄ vi kunna det, hafva vi visat oss vÀrdiga att hafva Àgt hans man liga och ljusa ande.
TEGNĂRS GRAF I VEXIĂ.
HUGO GYLDĂN.
AF N. V. E. NORDENMARK. Med i bild.
S tjÀrnkunskapen har under de gÄngna seklen ej Àgt att uppvisa mÄnga svenska namn, som satt sir! prÀgel pÄ samtida forskning och kultur. Stockholms observatoriums förste prefekt Wargentin nÀmnes med aktning och vördnad af den vetenskapliga vÀrlden, och vi svenskar ha honom att tacka för mycket. Anföra vi sedan Celsius, Hjorter och Klingenstjerna, torde vi ha omnÀmt alla, hvilkas rykte nÄtt ut i vidare kretsar. PÄ numera svensk mark föddes visserligen Tyge Brahe, den observerande astronomiens heros, men Àran att ha förjagat honom frÄn fÀderne-
bygd tillkommer Danmark. PÄ fordom svensk mark sÄg den nutida astronomiens frÀmste och mest typiske mÄlsman, HUGO Gyldén, dagens ljus, men det blef oss förunnadt att fÄ honom fÀst vid vÄr fosterjord, dÀr han gjort svensk kultur och forskning Àrad och beiindrad. Och helt sÀkert har ingen svensk naturvetenskapsmans rykte efter Linné och Berzelius nÄtt sÄ lÄngt som Gyldéns.
Under vÄrt Ärhundrades första hÀlft intogo de exakta vetenskaperna i Sverige ej nÄgon hög rang. Hvad astronomien betrÀffar, Àgde den nog en och annan idog och
