Sida 700
56
ĂŒaöbokĂ«n.
de Ploërmel» (»Dinorah»), mest kÀnd genom sin skuggaria i valstakt, ett Àlsklingsstycke för koloratursÄngerskor men knappast för musikvÀnner.
Grand Opera har Ă€fven den haft mest framgĂ„ng med repriser. Den har sĂ„lunda uppfört »Aida», »Hamlet» med m:e Melba och bary-tonisten Renaud, som i höst skall sjunga »Don Juan», samt den outslitliga »Favorite» med m:e Deschamps-Jehin och tenoren Alvarez, hvilket spektakel afslutats med DĂ©libes' graciösa ballett »CoppĂ©lia». Som en kuriositet kan nĂ€mnas, att ingen af Meyerbeers operor detta Ă„r stĂ„tt pĂ„ repertoaren, detta beroende pĂ„ att deras dekorationer uppbrĂ€ndes vid den stora eldsvĂ„dan af dekorationsmagasinet för ett par Ă„r sedan. Men förmodligen kommer deras tur. snart igen. Tills vidare ha de nyare franska verken med Gounods operor i spetsen samt Verdi tagit försteget â och sĂ„ naturligen Wagner, hvars »TannhĂ€user», »Lohengrin» och »Valkyria» tillhöra Parisoperans mest dragande repertoarstycken.
Arets noviteter pĂ„ stora operan Ă€ro summa tvĂ„, Guirauds, den spirituele komponistens till operetten »Piccolino», efterlĂ€mnade opera »FrĂ©dĂ©gonde» (Ă€mnet historiskt, frĂ„n merovin-gernas tid), som fullbordats af ingen mindre Ă€n Saint-SaĂ«ns, samt Alph. Duvernoys opera »Helle», af hvilka ingendera kan anses ha haft succĂ©s. HellĂ©s musik lĂ€r vara ohjĂ€lpligt gammalmodig; komponisten, som icke utan framgĂ„ng skrifvit i den elegantare salonsgenren, Ă€r mest kĂ€nd som mĂ„g till m:e Viardot. Vid utförandet medverkade hĂ€r Rose Caron, Parisoperans berömda lyriska tragedienne, och Delmas, som med sĂ„dan framgĂ„ng kreerat Wotan. â Musiken till FrĂ©dĂ©gonde lĂ€r vara ojĂ€mn, och de vackraste partierna anses hĂ€rröra frĂ„n Saint-SaĂ«ns.
För öfrigt har Operan denna vinter skördat Àra om ocksÄ icke mynt pÄ sina konserter, hvarvid kompositioner af de yngste franska komponisterna framdragits jÀmte verk af Àldre datum.
* * H=
FRĂ N TYSKLANDS MUS1KLIF
Ă€r att förmĂ€la, att »Allgemeiner Deutscher Musikverein» haft sin }2:a TonkĂŒnstlerver-
sammlung frĂ„n 29 maj till 1 :sta juni i Leipzig och under kolossalt tilllopp af deltagare. Less-man klandrar i Allgem. Musikz. skarpt programmet, sĂ€rskildt dĂ€rför att icke tillrĂ€ckligt antal af okĂ€nda verk af unga komponister uppförts, nĂ„got som egentligen skulle vara föreningens Ă€ndamĂ„l. Vid orkesterkonserterna uppfördes Brahms' C-moll-symfoni, Strauss' symfoniska dikt »Don Juan», Liszts »Dödsdans» (klavĂ©rstĂ€mman spelad af d'Albert) och Wagners kejsarmarsch, samt sĂ„som nyheter en underhĂ„llande orkestersuite af Reznicek samt duo ur d'Alberts nya opera »Ghismonda»; vid den andra: Borodins symfoni i h-moll, Rimsky -Korsakoffs suite Sheherazade, aria ur Rubinsteins opera »Kinder der Haide», aria ur »Eugen Onegin» af Tschaikowsky, Kamarinskaja och kvartett ur »Lifvet för zaren» af Glinka, idel ryska kompositioner. Utförandet under Artur Nikischs ledning lĂ€r ha varit rent af glĂ€nsande. Vid den sista konserten, som gafs i Thomas-kyrkan, uppfördes af Gewandhaus-orkestern och Riedel-verein under Nikisch bl. a. Liszts GranmĂ€ssa, som lĂ€r ha framkallat verklig sensation. Kanske skall alltsĂ„ nu Ă€ndtligen turen komma till Liszts större kompositioner att bli uppskattade efter förtjĂ€nst? â Vid förmiddagskonserterna utfördes kammarmusik, hvarvid bl. a. d'Albert och den icke mindre berömda böhmiska strĂ„kkvartetten medverkade. Den utmĂ€rkte barvtonisten Scheidemantel frĂ„n Dresdenoperan bitrĂ€dde med romansföredrag. Före de egentliga festdagarne gafs en sĂ€rskild förestĂ€llning Ă„ Stadt-teatern, hvarvid Rezniceks mycket omtalade komiska opera »Donna Diana» kom till utförande med fru Doxat-Kryzanowska i titelrollen.
UngefĂ€r samtidigt Ă€gde i DĂŒsseldorf den 7 3 :dje nederrhenska musikfesten rum under ledning af bl. a. Richard Strauss, af hvilkens hĂ€r alldeles okĂ€nda kompositioner icke mindre Ă€n 3 verk kommo till utförande: »Wanderers Nachtlied», »Don Juan» och »Till Eulen-spiegel». Af det rikhaltiga programmet kunna i öfrigt framhĂ„llas »Magnificat» af Bach, Beethovens körfantasi och nionde symfoni, Schumanns »Paradies und Peri» och Tschaikow-skys »symphonie pathĂ©tique», som snart uppförts nĂ€stan öfverallt utom (naturligtvis!) i Stockholm.
M. J.
Stockholm , Iduns Tryckeri Aktiebolag, 1896.