Sida 473

K O N S T.

fris till tapeten jpÄf&geln» af walter crane.

WALTER CRANE.

Med II bilder.

England har i vĂ„ra dagar -— sedan ej sĂ„ mĂ„nga Ă„r tillbaka i tiden — i konstnĂ€rligt afseende genomgĂ„tt en utveckling, som ej har mĂ„nga motstycken i smakens historia.

I ett af sina bref frÄn England sÀger Geijer Är 1834 om engelsmÀnnen: »Det Àr ett folk utan skönhetssinne, utan smak», och att dessa »hÄrda ord», som han sjÀlf kallar dem, voro berÀttigade, dÀrför borgar en Ànnu lÄngt senare bestÄende, till tradition blifven öfvertygelse om »engelsk smaklöshet».

I denna dag stÄr Englands konst i frÀmsta ledet bland kulturfolkens, och dess konstindustri blir i allt vidstrÀcktare mÄn mönster och förebild för andra lÀnders.

SjÀlfva rÀkna engelsmÀnnen den första vÀrldsutstÀllningen i London Är 1851 sÄsom den vÀndpunkt, frÄn hvilken den nu hÀrskande renÀssansen i deras konstsmak Àr att spÄra, och om liknande resultat kunde vinnas af internationela utstÀllningar i allmÀnhet, sÄ vore dessas nytta, om ocksÄ endast af denna anledning, i sanning odisputabel.

Orsakerna till den moderna engelska renÀssansen torde emellertid kunna sökas i Ànnu andra omstÀndigheter. En af de viktigaste förutsÀttningarne för densamma Àr den egendomliga rörelse inom Englands konst, som kallas prÊrafaelitismen. Den Àr sÀrskildt viktig dÀrför, att den dekorativa

konsten i England Ànnu alltjÀmt bÀr dess tydliga stÀmpel och att det specielt originela i den nu blomstrande engelska konstindustrien i rÀtt nedstigande led hÀrstammar frÄn den.

DÄ nu vi svenskar för första gÄngen hemma hos oss sjÀlfva fÄtt göra bekantskap med engelsk konst, Àr det en hÀndelse, som ser ut som en tanke, att det blifvit Walter

studie till »echoes of hellas». teckning af walter crane.

Skannad sida 473