Sida 185
Capriminnen. Af Anshelm Schultzberg. Med 13 bilder
CAPRIMINNEN. I 7 I
Men nu vid vintid ser arbetet lätt och gladt ut. Under glam och sång komma skaror oss till mötes på stigar och i trappor. Vänliga »buon giorno» växlas. Arbetarne stanna och bjuda oss taga af klasarne — det bringar lycka till brygden, mena de; och på så sätt blir man snart försedd med en hel börda de läckraste stora drufvor, tunna i skalen som om sådana ej funnes.
Jag vet ett ställe — det är en undervåning i ett gammalt palats —, där vinberedning försiggår i ganska stor skala och på ett primitivt sätt, som är lustigt att se. Gångar och mörka trappor, värdiga att skildras i någon röfvarroman, måste vi passera. Här nere är halfdager. I ena hörnet är en uppmurning, som ursprungligen är afsedd till tvättställe och äfven användes i och för byk. Men nu är där vinpräss. Från ett hål i väggen går en bom. Sedan dammet viskats bort ur tvätthon, stjälpas druf-korgarne däri. Ett par gubbar vika upp byxorna litet öfver knäna, klifva upp och ställa sig på ett par brädlappar, som lagts på drufhögen. Lutande öfver bommen börja de nu trampa, trampa, så att saften rinner ur aftappningshålet, därunder en bytta är ställd. Det grofva, som kan följa med, uppsamlas af en sil. Slutligen ha gubbarne trampat ned sig djupt i den klibbiga röran, och rökande sin pipa trampa de »i sitt anletes svett». För ro skall hoppar en och annan god vän upp, och där stå de i prat och tramp. Det som rinner ut i byttan är icke vackert till färgen, är icke smakligt — eller hur? Det ser ut som sur svagdricka. Men italienarnes välmening förnekar sig sällan. Länge behöfver man inte stå här, förr än någon kommer med en skopa fylld af det blifvande vinet och uppmanar oss att smaka.
Men när vätskan fått stå och »sjunka» och minnet af beredningen också sjunkit,
UNDER DRUFSKÖRDEN. LAVERING AF WILHELM SMITH.
då njuter man utan ängslan det rubin-klara vinet.
Hela tiden under klasarnes vård öfver-sprutas dessa med svafvel för att afhålla insekter. Och denna starka inpregnering med svafvel förföljer drufvan ända in i vinet. Caprivinet har härigenom sin säregna arom.
%
Vi ha väckts dir morgonslummern. Smattrande kanonader och brådskande klockringning ge eko mellan branterna. Staden är i festskrud, och från tak och fönster vaja standar och brokiga fanor. Det är den 14 maj, Capris skyddshelgons dag, S:t Costanzos dag. Den skall firas med helg och lysande processioner. Snart höra vi öns musikkår tåga genom gatorna. I kyr-
Källa: Project Runeberg ·
