Ord och Bild: 1892

332

mil från uppfartsstället. Mr Roberts steg först ur ballongen utan att först släppa ut gasen genom ventilen, hvilket hade till följd, att ballongen, som blifvit lättad från en så betydande vikt, ögonblickligen steg, medförande professor Charles till en betydande höjd.

Efter denna tid gjordes flerfaldiga ballonguppstigningar, af hvilka flera slutade olyckligt för företagarne men för hvilka här ej kan redogöras, då jag blott velat framställa den moderna luftseglingskonstens första begynnelse.

Det är klart, att uppfinningen af luftballongen skulle väcka till lif öfverdrifna förhoppningar. Vi torde hafva svårt att nu fatta, med hvilket gränslöst jubel denna framgång hälsades af allmänheten. Man trodde sig hafva vunnit fullkomligt herravälde öfver lufthafvet, man hoppades kunna med luftballongens tillhjälp färdas med en oerhörd hastighet och tyckte sig genom aerostaten vara frigjord från beroendet af tyngdlagen. Lufthafvet skulle komma att genomkorsas af snabbt framilande luftskepp, hvilka skulle aflösa dem, som plöja hafven.

Ju längre experimenten skredo framåt, desto tydligare blef det dock, att dessa djärfva förhoppningar icke hade någon som helst utsikt att i en snar framtid realiseras. Den luftseglare, som stiger upp i en vanlig ballong, är nämligen helt och hållet prisgifven åt strömningarna i luften och har intet medel att leda ballongens riktning. De upprepade experimenten ådagalade sanningen häraf, och mer än en luftseglare fick med sitt lif åt mänskligheten köpa den erfarenheten, att ballongen är på ett helt annat sätt prisgifven åt vindens godtycke och stormens raseri än fartyget pä hafvet. Detta senare kan länsa undan för stormen eller söka hamn, men luftseglaren, som befinner sig i gondolen, kan i det närmaste intet uträtta för att skydda sig, i det att han icke på något sätt kan styra sitt fartyg; drifves han t. ex. af stormen ut till hafs, kan han

blott sitta och se på, hur han går sin undergång till mötes. Fartyget kan styra mot vinden, men luftskeppet föres oblid-keligt af den luftström, hvari det kommit in, och då vindens riktning sällan är densamma i de högre luftlagren som i de lägre, är det nästan omöjligt att på förhand bestämma, i hvilken riktningen uppsläppt ballong kommer att röra sig.

1 stället för att blifva ett praktiskt användbart kommunikationsmedel, såsom man hade föreställt sig, blef luftballongen i det hela blott en farlig leksak. Den äfventyrslystne och älskaren af storartade naturscenerier hafva otvifvel-akt igt i ballongfärder ett medel att tillfredsställa sina passioner. Något mera nervspännande än att vistas i gondolen till en ballong, att i ett sådant litet nötskal sväfva högt öfver molnen och beständigt hafva medvetande om att den minsta felaktighet i anordningarna eller bristande själfbehärskning och sinnesnärvaro kunna vara tillräckliga att föra en i fördärfvet, torde man hafva svårt att uppleta. Och de sublima skådespel, som man får bevittna från en ballong, torde öfverträffa äfven den djärfvaste fantasis drömmar. Från åsynen af det underliggande landskapet, som man betraktar i fågelperspektiv, till den gränslösa, fasansfulla prakten af ett sig urladdande åskmoln, sedt ofvanifrån, erbjuder luftseglingen en mängd scenerier af den ståtligaste och mest tilltalande art. Man finner också, att de yrkesmässiga luftseglarne med intensitet hänga fast vid sitt yrke. Sedan de en gång njutit af dessa scenerier och af de egendomliga förnimmelser, som åtfölja luftseglingen, längta de alltid tillbaka därtill. En amerikansk luftseglare, John Wise, har i ett större arbete, Through the air, nedlagt sina erfarenheter från fyrtio års luftsegling; denna bok är af synnerligt intresse äfven med hänsyn till de personliga meddelanden, som författaren gifver angående sig själf och sin kärlek till sitt yrke.