Sida 228
Något om folketymologi. Af Robert Geete (Fortsättning och slut)
Tibern och borgen San Aiigelo (Hadriani mausolé). Träsnitt af Ruffe efter oljemålning af Corot.
Rom och dess minnesmärken.1)
Bearbetning efter Gaston Boissier.
Jungen stad rymmer så mänga minnesmärken från svunna tider som Rom. Ingenstädes äro heller dessa rester af det förflutna bättre bevarade än där. Detta förlänar ät Rom en egendomlighet, hvarigenom denna stad skiljer sig från alla världens hufvudstäder och hvilken orsakas af samma omständighet, som gifvit Rom det stolta namnet »den eviga staden»: att Rom aldrig i sträng mening varit en ofri, underkufvad stad. Mer än en gång hafva dess murar belägrats, stormats, dess invånare nödgats att lyda främmande bud; men ständigt har denna eviga stad inom kort återvunnit sin själfständighet, och öfver hufvud kan man säga, att alltifrån Romulus har Rom varit romerskt.
I ännu ett annat afseende skiljer sig Rom genom sina minnen från alla andra städer på jorden: genom den vidt utsträckta tidsrymd, hvarom minnesmär-
kena ännu i dag bära vittnesbörd. Andra städer hafva haft sin blomstringstid alldeles som vissa släkter, men vitaliteten har fort öfverspänts och kraftperioden blifvit af kort varaktighet. De minnesmärken, som i dag fylla området mellan Peterskyrkan och Lateranen, mellan Porta S. Pancrazio och Porta Pia, förkunna bättre än några oratoriska konstgrepp Roms sega förmåga af själfförnyelse. Alla konstens stora epoker äro här representerade, de flesta genom några bland sina kraftigaste yttringar. Också känner man i Rom mer än på något annat ställe en obetvingelig lust att företaga en färd genom tiderna. Det är till en sådan, läsaren inbjudes. Om den ej kan ske till fots, i allsköns ro, så är felet icke mitt. Tidskrifter och järnbanor hafva vissa likheter, hvilka sällan äro så kännbara, som då man skall resa genom Rom, från cless grundläggning
') Den skildring, som ligger till grun d för denna bearbetning, ingår i det stora verket »Les capitales du monde», af hvilket en svensk upplaga är under utgifning på hr Albert Bonniers förlag. Illustrationerna å sid. 212, 214, 216, 217, 223 och 224 äro af den svenske förläggaren benäget ställda till vårt förfogande. Red.
Källa: Project Runeberg ·
