Sida 82
Visor af Ellen Nyblom
Rikedom. En enda dag, en timma blott af lycka så djupa spår kan i ditt väsen trycka, att själen evigt hämtar lif däraf. Den fulla harmoni, som stunden gaf, slår ut, som vattnad utaf minnets strömmar, i ljusa tankar och i stilla drömmar, blir solglans öfver hvardagslifvets haf.
Hvart ord, som talades i dessa timmar, fwi ädla stenar för ditt minne glimmar, — det är din skatt; — den skall du hålla kär. Hvad gör dig då, 0111 du allena är, om du i ensamhet går genom lifvet. — I en minut blef kanske allt dig gifvet, och trygg din lycka du inom dig bär. ———— Tankar. Du är den varma melodi, som fyller ?nin långa arbetsdag med sol och klang, den stjärna, som min som77iarnatt förgyller, som stum och strålande ur dunklet sprang.
Du är den kraft, som bär mig i de stunder, då inför lifvets tyngd mitt -mod sig sänkt, den rika poesi, som likt ett under min lef nads gråa väf med guldglans stänkt.
Jag hör din röst, hur högt än lifvet stimmar, och gläds som åt en skatt, den ingen vet. Jag möter dig i längtans stilla timmar, då drömmande jag går i ensamhet.
Jag ser dig aldrig, — vet ej hvar du vankar, meji du ar nära mig, hvarthän jag går. Som ljus och luft du fyller mina tankar, och blott för dig, min dröm, mitt hjärta slår! . . . ————
Källa: Project Runeberg ·
