Sida 490
Anarkismen och anarkisterna. Iakttagelser och studier af Gustaf F. Steffen. Med 8 bilder
rike däremot anser han »moget» och äfvenledes England, Nordamerika och Spanien och möjligen äfven Italien.
Följden af Krapotkins energiska propaganda i Genève var, att han utvisades från Schweiz 1881. Efter en lång föreläsningsturné genom Skottland och England återvände han 1882 till den honom synnerligt kära Genèvesjön — denna gång bosättande sig i Thonon på franska stranden. Hemkommen 1883 från en anarkistisk agitationsresa genom Sydfrankrike blef han plötsligt arresterad, ställd inför police correctionelle i Lyon och dömd till fem års fängelse för deltagande i den i Frankrike för olaglig förklarade »Internationalens» propaganda. Efter nära tre års fängelse blef han i januari 1886 frigifven genom dekret af republikens president. Sedan dess har Krapotkin bott i London, med orubblig energi fortsättande sin anarkistiska verksamhet. Han ägnar hvarje måndagsmorgon åt att skrifva en eller två ledande artiklar för La Rèvolte, hans hus står städse öppet för socialistiska arbetare och agitatorer, som vilja diskutera med honom, och ban håller esomoftast föredrag uti Londons anarkistiska arbetar-klubbar samt på arbetarmöten i de engelska provinsstäderna.
Såsom umgängesmänniska är Krapotkin den personifierade hjärtegodheten och gladlyntheten. Han har trots sin af fängelselifvet brutna konstitution en ofant-
lig arbetsförmåga och sitter från morgon till kväll vid skrifbordet i sitt af böcker och tidningar fullproppade arbetsrum. Likväl märker man aldrig någon trötthet eller nedstämdhet i hans sätt. Det är denna sinnets häpnadsväckande spänstighet, som man återfinner i alla hans agitationsskrifter och i alla hans offentliga tal. Det är den evigt unga, lefnads-friska hoppfullheten i alla hans idéer, som förklarar deras elektriserande verkan pa massorna — ja äfven påmångabildadeper-soner, som komma i beröring med honom.
Han är en utpräglad sangviniker, och den kommunistiska anarkismen har följaktligen i hans händer blifvit en vidunderligt sangvinisk samhällsfilosofi. För dem, som äro lika goda auktoritetshatare som Krapotkin, förringar denna omständighet likväl icke värdet af hans skrifter. Att behandla dem som auktoriteter vore att bryta mot deras första grundprincip — anti-auktoritetsprincipen. Betraktade som en originell tänkares fritt hänkastade idéer och suggestioner äro de däremot af stort intresse. Äfven om Krapotkins. teori icke hade annan betydelse än den af en protest mot socialdemokraternas auktoritetsdyrkan och mot deras tillbaka-blifvenhet på det ekonomiska och politiska tänkandets områden, skulle dock den moderna kommunistiska anarkismen fullväl kunna försvara sin plats i samtidens tankevärld.
Källa: Project Runeberg ·
