Ord och Bild: 1892

34°

fasthölls ballongen på denna punkt, tills den sänktes ned till 80 meters höjd, då den med tillhjälp af ett nedsläppt tåg kunde förankras.

Då ballongens hastighet i lugnt väder endast uppgår till 6 meter i sekunden, är det ju tydligt, att detta luftskepp lika litet som något af dess föregångare kan kämpa mot en något starkare vind. Att det flera gånger lyckats denna aero-stat att återvända till utgångspunkten har tydligen berott därpå, att den kunnat välja tillfällena för sina utflykter. Problemet kan sålunda på intet sätt anses vara fullständigt löst, men Krebs' och Renards ballong måste för visso betraktas som ett mycket stort framsteg. Och i alla händelser ådagalägges därigenom, att det nu är möjligt att till militära ändamål använda luftseglingen med en helt annan framgång, än fallet var t. ex. under Paris' belägring 1870—71. Otvifvelaktigt kan man med en sådan ballong tillföra en belägrad stad underrättelser utifrån, hämta från densamma depescher, och framför allt torde det vara otvifvelaktigt, att man i en framtid skall få bevittna det ohyggliga skådespelet af bombardemang af en stad ofvanifrån medelst dynamitbomber. Med diabolisk säkerhet kan fienden från ett sådant flygande odjurs plattform förstöra magasin, förrådshus, tillintetgöra en flotta och framför allt injaga en panisk förskräckelse hos den belägrade stadens befolkning. Hvilken roll dessa nya helvetesmaskiner torde komma att spela i ett framtida krig, därom ger bilden å sid. 342 en föreställning.

Det är emellertid sedan länge icke blott luftballongen, detta i luften flytande, klumpiga fartyg, hvarigenom man hoppas kunna göra sig till herre öfver lufthafvet. Många af dem, som spekulera öfver luftfärder, tro, att uppfinningen af luftballongen fördröjt de mera fruktbärande uppfinningarna åtminstone ett århundrade.

Det är medelst flygmaskiner, som man hoppas kunna bringa det så svära problemet till en slutlig lösning.

Såsom förut nämnts var fågelns flykt urbilden för människans försök att röra sig i luften, och väl hade det säkerligen varit, om uppfinnare förrän nu riktigt grundligt och samvetsgrant studerat fågelns flygverktyg och sträfvat att efterbilda desamma. Emellertid sysselsatte man sig fore 1783 rätt mycket med idéer om flygmaskiner, och vid mer än ett tillfälle skall det hafva lyckats personer att frän en större höjd med hjälp af ett slags vingar föra sig framåt. Som bevis på hur under vissa tider tanken på flygkonsten genomträngde en större allmänhet, må anföras, att man kort före Bacons död var ifrigt sysselsatt med att lära de unga att flyga med tillhjälp af konstgjorda vingar. »Om man får tro berättelser öfver ett antal försök från denna tid, så skall man hafva nått goda resultat på detta område af sporten. De med vingar försedda ungdomarne sväfvade med stor färdighet och snabbhet utmed jordens yta, i det att deras rörelse var ett mellanting mellan språng och flykt. De stötte med fötterna i marken och rörde vingarna, hvarigenom de med otrolig hastighet rörde sig framåt.»

Att en apparat skulle kunna uppfinnas, hvilken, drifven af människans muskelkraft, skulle kunna hålla människan sväfvande i luften, är föga sannolikt. Troligt är ej, att vi en gång skola, för att företaga en luftfärd, blott behöfva taga ned våra vingar, liksom vi nu taga fram våra skidor eller skridskor för att göra en färd öfver snöfälten eller på isen. Det kraftbelopp, som äfven under gynnsammaste förhållanden är nödvändigt för att hålla människan sväfvande i luften, är nämligen alltför betydligt för att hennes organism skulle under en längre tid kunna prestera den. En motor är alltså af nöden, men en sådan är alltid proportionsvis tung. Till följd