Sida 13
Växtlifvet i folkets tro och diktning. Af Eva Wigström (Ave). Med 9 vignetter, tecknade för »Ord och bild» af Gunnar G:son Wennerberg
VÄXTLIFVET I ' FOLKETS TRO OCH DIKTNING.
27
person samt nägot råbarkad på ytan, en egenskap, som uttryckes i talesättet: »Rå, som dragen upp ur ett alekärr», i fråga om detta träds motbild bland människor.
Det är vemodigt att höra, hurusom dock en så sund natur kan blifva gjord till illasinnade makters redskap, när giftet från kärren förlamar motståndskraften. Medelst obegriplig läsning och skrifna ord kan nämligen en al, när den växer med sina rötter i vattnet, blifva den brud eller brudgum, vid hvilken trollkarlar och häxor viga en människa, som de önska beröfva ett verkligt äktenskaps lycksalighet. En dylik al igenkännes därpå att den ej om hösten eller vintern fäller sin bladskrud. Af kärrvuxen al tillyxa bärgstrollen de människoliknande block, hvilka de stundom lägga bredvid hårdt sofvande äkta män, då de bergtaga deras hustrur, och ned i alkärret lockar skogsfrun de män, som låta dåra sig af henne.
Granen är mycket svag för sitt vackra yttre, men med det inre är det så där. Björken är hennes medtäflarinna i skönhet och får därför under vintern hålla till godo med hvassa, stickande okvädinsord för sin nakenhet. Björken tiger och bidar våren; då kommer en dag, när hon under sin fina slöja kan småleende säga till granen: »Se, nu står du där i din gamla beckiga skrud, men här står jag likt en silfverprydd brud!» Och så i öfversvallande lifskraft ropar den fagra till människan: »Hugg min stam och snid (skär) min topp, så växer jag (skönare) opp!»
Aspen är en drömmare, som lefver i sina minnen och skälfver ännu, så bladen skallra, vid tanken på att lifvets och naturens Herre fastades vid ett kors, tim-radt af aspestammar.
Asken är tomte- och familjeträdet. Står en gammal ask på den ärfda gårdens tomt, kan det kosta lifvet på den ägare, som med vanvördig hand fäller fädernas heliga träd till marken. Sådant har händt i våra dagar, då en man ville skaffa sig bättre plats på sin gårdsplan genom att fälla en urgammal ask, som sträckte sina rötter vida omkring och med sina grenar öfverskuggade hans boningshus. De unga veta ej alltid hvad de göra.
Buret af fåglar faller det eldröda rönnbäret ned i den murknande veden i något af skogens öfriga löfträd; bäret slår rot, växer och när sig af sin döende fostermor och blir flygrö?in. I hela vida världen finnes ej verksammare medel mot troll och trolldom än bitar af flygrönn, skurna S:t Hansafton. Flygrönn, vessleskinn och älfvanäfver äro kraftigare trollrökelse än man kan få köpa på apoteket. Det har många gånger visat sig, att personer, som förmå förtrolla jaktbössor, så de jäint skjuta bom, samt verka på dragare, så att de plötsligt stanna för vagn eller plog, ej kunna fä makt med skjutvapen, som ha en bit flygrönn i kolfven, eller med de dragare, som i seldonen ha en splint af samma träslag.
Där skogen blifvit röjd och ej längre är fattigmanströja, där sluter den lum-miga flädern krans kring halmtäckt koja.
Källa: Project Runeberg ·
