Sida 335
Eleusis och de eleusinska mysterierna. Af Sam Wide. Med 5 bilder
ELEUSIS OCH DE ELEUSINSKA MYSTERIERNA.
49
storheten af deras hemgift, uppföra byns ogifta kvinnor enkla kordanser, under sjungandet af tämligen monotona alba-nesiska sånger. Någon större glädtighet röjes ej hos de dansande, snarare ett högtidligt, nästan religiöst allvar. Man dansar ej af hjärtans lust, utan emedan urgammal sed så bjuder på höga festdagar. »Ön s'amuse tristement», såsom den medeltida författaren yttar sig om dåtidens engelsmän.
ännu, men i ringa omfång, och kan i stort sedt betraktas som afslutad.
Helgedomen var, såsom alla gammalgrekiska gudstjänstställen, afstängd från den yttre världen genom en mur, men här utgjordes omhägnàden af en verklig fästningsmur, som uthärdat flera stormningar. Sålunda veta vi, att helgedomen stormades och intogs under perserkrigen. I klassisk tid utgjorde Eleusis' borg och nedanför liggande helgedom en af Atti-
BONDK VINNORNAS DANS FRAMFÖR KYRKAN.
Sedan i Eleusis mindre omfattande arkeologiska undersökningar anställts i århundradets början af det engelska »Society of dilettanti» och år 1860 af den franska skolan i Atén, företog sig det grekiska arkeologiska sällskapet i början af 1880-talet en grundlig och planmässig utgräfning af hela det heliga området. Denna utgräfning, som ledts af den förtjänstfulle arkeologen Philios, en af samtidens ädlaste greker, pågår visserligen
kas starkaste fästningar. Är 200 f. kr. tillämnade den makedoniske konungen Filip V ett anfall, som dock uteblef på grund af besättningens vaksamhet.
Vid vandringen bland ruinerna inträder man på en förgård, där man genast upptäcker grundmurarna af ett mindre tempel, som i forntiden var helgadt åt Artemis och Poseidon. Därifrån utgår processionsvägen till helgedomen: först genomskridas de stora propyleèrna, ett verk
Källa: Project Runeberg ·