Sida 376
Fridtjof Nansen. Af Gustaf Åsbrink. Med 8 bilder
346
GUSTAF ÅSBRINK.
Grönlands inlandsis, har återkommit efter en treårig ishafsfärd. Han har icke nått fram ända till polen, men själf har han betecknat sin expedition som lyckad — han har framträngt längre än någon före honom, och det vetenskapliga resultatet af hans färd synes vara storartadt. Då nu telegrafen öfver hela världen spridt underrättelsen om hans återkomst och jublande folkskaror hälsa honom, gäller jublet därför icke blott den djärfve idrottsmannen, som trotsar den arktiska kölden och polartrakternas snöstormar och faror, utan äfven vetenskapsmannen, som under alla dessa svårigheter samlar ett material, som i väsentlig mån ökar vårt vetande om förhållandena uppe kring polen, och som därigenom skrifver nya, betydelsefulla blad i den mänskliga forskningens historia.
Det har nämligen icke blott gällt att få veta, huruvida det är land eller vatten där uppe, om hypoteserna om en kontinent eller ett isfritt haf skulle besannas — många andra spörsmål äro förknippade med undersökningen af po-larregionernas okända trakter. Människoanden skall icke gifva sig ro, förrän den från synpunkten af hvarje vetenskap, som kan komma i fråga, har genomforskat hela vår jord.
Såsom ett exempel på det intresse, som är förbundet med forskningen här uppe, må nämnas Grönlands inlandsis, hvilken var målet för Nansens första stordåd. Geologerna ha till full evidens ådagalagt, att en gång i tiden vårt half-klot så långt söderut som till större delen af England, norra delen af Tyskland och öfre hälften af Ryssland och Amerika varit täckt af ett väldigt islager likt det, som nu höljer Grönland, hvilket islager i väsentlig mån bidragit till att gifva de ifrågavarande länderna deras nuvarande utseende. Detta istäcke kunde endast småningom försvinna, och
de olika klimat, som häraf voro eri följd, medförde också en stor växling i djur-och växtvärld. Denna växling har varit så mycket större, som man trott sig finna, att det förekommit flera isperioder med mellan dem liggande varmare tider. Det är gifvet, att utforskandet af Grönlands inlandsis skall bidraga till att gifva en god och riktig uppfattning af den tid, då en stor del af vår världsdel hade samma utseende som Grönland i våra dagar.
Ännu ett exempel! En intressant sak är studiet af hafsströmmarna, på hvilka många länders klimat och därmed sammanhängande lifsbetingelser bero — så t. ex. för som bekant Golfströmmen varmt vatten upp mot Skandinavien, under det att en kall polarström drifver ned väldiga ismassor utefter Grönlands ostkust och vidare ned i norra delen af Atlanten.
Hvilka andra vetenskapsområden en polarfärd kan beröra, framgår af den i slutet af denna skildring lämnade öfversikten.
För att göra dylika färder fordras det emellertid män med järnfast kropp, en vakenhet och en energi, som höra till undantagen. Men Fridtjof Nansen har från barndomen visat sig som en undantagsmänniska, som redan tidigt mognade för de värf, ban skulle komma att utföra ...
Släkten Nansen har sedan gammalt varit berömd i Danmark och Norge. Stamfadern för släkten var den ryktbare gamle ishafsfararen, sedermera borgmästaren m. m. i Köpenhamn Hans Nansen (död 166/). Fridtjof Nansens farfar, Ancher Antoni Nansen, flyttade från Danmark till Norge, där han blef »sorenskriver» eller häradshöfding. Såsom stortingsman intog han en framskjuten plats vid unionsunder-
Källa: Project Runeberg ·