Sida 117

G. gifte sig första gången (1818) med Elisabeth Christine Mar-grete Blicher, en prestdotter från Falster, som födde honom 2:ne söner och en dotter. Båda sönerna gingo som frivillige med i striden mot rebellerna och förtjente sig hvar sitt riddarekors, den ene i slaget vid Missnnde, den andre i slaget vid Isted, och erhöllo löjtnantsgraden. Den äldste, Johan, är teol. kandidat, med ett ak-tadt namn som historisk och politisk författare; den yngste, Sven, likaledes känd som förf., nemligen som sjelfständig bearbetare af danska kämpevisor. Dottern är gift med presten P. Boisen, sin Bvärfaders ”personele kapellan” vid Varton, bestyrare af enkedrott-ningens asyler och utdelare af hennes många välgörenhetsgåfvor. Andra gången gifte sig G. (1851) med Anna Marie Tofte Carlsen, som födde honom en son och tvänne månader derefter, d. 9 Juli 1854, af döden bortrycktes; men den lille sonen lefver, en rask och eldig pilt. Tredje gången gifte han sig med enkegeheimerådin-nan Reedtz, född comtesse Friis. Detta skedde år 1858.

P. A.

MORMONERNA.

(Efter en tysk tidskrift.)

(Slut fr. föreg. häfte.)

Utvandringen västerut och grundläggandet af Mormonstaten i Stora Saltsjödalen.

Brigham Young ledde utvandringen med mycken omtanka. Ut-vandfarne, till ett antal af 15,000, fördelades i flera detacheman-ger, som afmarscherade på olika tider, för att icke vara hvarandra i vägen. Vissa platser, som befunnos lämpliga till kolonisation, utvaldes för att begagnas såsom stationer, tilldess man funnit den definitiva föreningspunkten. Särskilda åtgärder vidtogos för att komma i vänskapligt förhållande till territoriets indianer. Den första afdelningen, bestående af 2000 man, gick öfver Missisippiflo-dens istäcke i Februari 1846. Den efterföljdes, till Juli månad, af en trupp af 4000 man, hvarpå man beslöt att i den stora Saltsjödalen uppbygga det nya Zion. Emellertid utrymdes Nauvoo icke genast eller utan strid af Mormonerna. De qvarblifvande ansågo nemligen templets fulländande för en samvetspligt, af hvars uppfyllande deras välgång i framtiden berodde. De fortsatte derföre dess byggnad med den föresatsen att ej lemna Nauvoo förrän templet blefve färdigt. Detta väckte ånyo misstankar hos befolknin-

Skannad sida 117