Sida 341
dock ej faun för godt att afbida. Han utträdde ur ministéren och intogs samt innehar egentligen ännu — till och med efter lord Pal-mer ston s störtande — en ställning i Underhuset, hvilhen ingalunda motsvarar hans talanger och hans onekligen stora förtjenster; ty det liberala partiets utmärkte ledare i den stora kampen om reform* billcn ses nu stå endast i andra ledet.
BÜCKERT. Friedrich Rtickert, en af tyska poesiens och språkvetenskapens veteraner, såg dagsljuset den 16 Maj 1789 i den dåvarande fria riksstaden Schweinfiirt. Några år derefter flyttade han med sin far, en förmögen baiersk uppbörd sman, till Oberlauringen. Sin tidigaste ungdoms intryck och sorgfria lefnads-dagar har han sedermera skildrat uti sina Erinnerungen aus dem Knabenalter eines Dorfamtmanssohnes. Gossen blef derpå satt i latin-skolan i sin fädernestad och begaf sig derifrån tili Jena, för att, enligt sina föräldrars önskan, studera lagfarenheten. Men ban kände ingen håg för juridiken; i dess ställe egnade han flitigt sin tid åt de sköna konsterna och språkvetenskaperna. Redan 1811 speciminerade han till docentur i Jena, flyttade dock snart derefter såsom gymnasiilärare till Hanau, men stadnade ej på denna plats, utan begaf sigotill Würzburg, der han sysselsatte sig med privatundervisning. — Aret 1813 väcktes äfven Rtickerts sångmö: fosterlandskänslan gjorde honom ånyo till skald; såsom Frei-mund Raimar sjöng han sina 99Deutsche Lieder”, hvilka bland annat innehöllo de af denna handlingsfriska tids frihets- och krigsanda uppfyllda s. k. ”Geharnischte Sonetten 99 Hans 99Jugendlieder” ut-kommo under åren 1807—15. De nyssnämnda sonetterna, af år 1814, äro ett under af kraft inom det sirligt trånga utrymmet af^ detta söderländska versmått. Hvem känner icke ännu sitt hjerta spritta vid läsandet af Rttckerts sonett: ” Was sehmiedst du Sehmiedf
— Wir schmieden Ketten, Kettent" Skaldestycket: Die drei Ge-seilen hörer till dessa urkällorna för tyska folkets andliga kraft, ur hvilka nationens sjäIslyftning under frihetskampen hemtades.
Ar 1816 redigerade R. ”Das Morgenblatt’1 i Stuttgart; sommaren derpå tillbragte han i Rom och de följande åren i skötet af sin familj, dels i Nürnberg, dels i Koburg och i Neusess, i närheten af Koburg, der han, efter att hafva dragit sig tillbaka från universitetslifvet, bebor ett eget hem. Från 1826 beklädde han professionen i orientaliska språken och litteraturen i Erlangen, till dess han år 1841 af den fjerde Fredrik Wilhelm kallades, med titel af geheime-regeringsråd, till Berlin, der han likväl hvarken vid universitetet eller eljeBt i staden kunde känna sig hemmastadd.
— Från Rtickerts korta vistande i Stuttgart daterar sig äfven hans ”Napoleon; 'politische Komödie in drei Stücken”, äfvensom en ny samling af dikter, kallad ”Kranz der Zeit” Uti Italien sysselsatte ban sig i början med en plan, sora dock ej kom till utförande, nemligen att episkt behandla Hohenstaufernas historia, men sedermera företrädesvis med ett ifrigt studium af de italienska folk-skalderna. Efter återkomsten till hemorten slog han sig ytterligare
