Sida 61
gkildt väl. Den offentliga tacksamheten har åter att nedlägga sin gärd vid en öppnad graf. F. d. jnstitiestatsministern Gyllenhaal afled d. 22 Dec. 1858 å sin egendom Härlingstorp vid nära 69 års ålder och efter en 46:årig embetsmannabana. Vi teckna här hans personalier.
Lars Herman Gyllenhaal, son af Lars Herman Lorentz Hermansson G., var född d. 20 Mars 1790, blef, efter att liafva genomgått Skara trivialskola, 1802 student vid Upsala akademi samt efter absolverad kansli- och juridisk examen 1809 e. o. kanslist i jnstitierevisionsexpeditionen; samma år auskultant i Göta hofrätt; erhöll 1811 första domareförordnande. År 1813 erhöll G. härads-höfdingefullmakt med tur och befordringsrätt; blef f. å. auskultant i Svea hofrätt och 1815 adjungerad ledamot i samma hofrätt, hvil-ken plats bibehölls äfven under åren 1816—17. Sistnämnde år utnämndes han till assessor i Svea hofrätt med lika tur och befordringsrätt som assessorerna i kollegierna; blef 1820 verklig assessor dersammastädes; utnämndes 1826 till K. kammarherre, hvarefter han blef riddare af K. Nordstjerne-orden och kamrerare vid K. M:ts orden, från hvilken befattning han sedermera på begäran erhöll nådigt afsked. 1828 blef G. lagman i Vester-Norrlands lagsaga, 1832 hofmarskalk, 1836 president i Göta hofrätt, 1839 kommendör af K. Nordstjerne-orden, 1843 justitiestatsminister; upphöjdes 8. å. i friherrligt stånd; erhöll 1845 på begäran afsked från justitiestatsministersembetet och blef samma dag (d. 28 Dec.) åter president i Göta hofrätt; 1847 riddare af konung Carl XIII:s orden. Han var landtmarskalk vid 1850—51 årens riksdag, blef 1851 riddare och kommendör af K. M:ts orden samt erhöll 1855 på begäran nådigt afsked från presidentskapet i Göta hofrätt; dog 1858.
GAVAZZI. Den italienska agitatorn och reformatorn Alessan-dro Gavazzi föddes i Bologna år 1809. Vid 16 års ålder inträdde, han såsom Barnabit i det andeliga ståndet inom katolska kyrkan* Han blef professor i retoriken i Neapel och belyste den teoretiska sidan af denna konst genom sin egen vältalighet på predikstolarna i de förnämsta städerna uti Italien. Som han i detta kall uppfattade lifvet och religionen under mindre trånghjertade synpunkter än man vanligen från katolska predikstolar hörer förkunnas, så förvärfvade han sig ganska snart en stor popularitet. Då efter Gregorii död Pius IX besteg den påfliga thronen, började Gavazzi med större frihet uttala sina i afseende på fäderneslandet och dess kyrka länge hysta åsigter, och förklarade sig med entusiasm för den liberala politik, som den nye påfven följde i början af sin regering.
Vid den tid, då Milanesernas uppror och Österrikarnes återtåg blef bekant i Rom, var G. der närvarande; och med en röst uppmanade honom folket att med anledning af dessa stora tilldragelser tala till detsamma. Han begaf sig derföre till Pantheon och höll der, under dånande bifall från tusentals åhörare, ett lysande tal till de i Mtiiano fallna patrioternas ära. Från denna stund eg-
