Sida 181
Dessa alla äro oljefärgstaflor; deremot hade, af Lüinis i synnerligen högt värde stående frescomålningar, ännu ej en enda blif-vit till Tyskland öfverförd, förr än det nyligen lyckades arfprinsen Georg af Sachsen-Meiningen att genom köp förskaffa en sådan konstskatt för sin faders residens. Det är nemligen en frescomålning, som fanns uti hotellet Reichmann i Milano, hvarest den, målad på en kolossal stenhäll, var infogad i en mur på gården. Den blef lyckligen aftagen från stenen, öfverflöd på duken och gjorde sålunda utan olycksfall den långa resan från Milano till Sachsen-Meiningen. Enligt ”Das deutsche Kunstblatt” föreställer denna tafla- den heliga Jungfrun, sittande framför en genom en afbruten hvalfmur bildad nisch; hon blickar innerligt kärleksfullt på det nakna barnet, som hon håller med begge händerna, under att detta med sina små händer omfattar hufvudet af ett framför honom på knä liggande lam. Midtemot modern sitter, vändande mot henne sina deltagande blickar, den heliga Elisabeth och håller med högra handen den helige* Johannes, som vänder sitt ansigte mot taflans beskådare: han sträcker ut högra armen och visar med pekfingret på Christus; men venstra handen lägger han på ryggen af det mellan honom och Christus befintliga lammet.
Återblick på Donatis Komet. Det storartade ljusfenomen, som under en längre tid förlidet år nästan hvarje qväll föranledde både ung och gammal att rigta sina häpna blickar mot himlahvalf-vet, började redan den 9 Oktober åter aflägsna sig från jorden; och fastän den icke mer är för menskliga ögon synlig, torde ej vara olämpligt att här, såsom en återblick derpå, i ett sammanhang uppställa de notiser derom, för hvilka man har att tacka åtskilliga utmärkta astronomers samstämmiga observationer.
Denna komet har fått sitt namn efter D:r Donati i Florens, hvilken i anledning af dess upptäckande ej allenast blifvit af storhertigen af Toskana befordrad till en bättre befattning, utan ock prydd med en orden. Det var den 2 Juni 1857 som denne astronom i nattens dunkel på himmelen för första gången observerade midtuti det stora, lejonets hufvud en hittills alldeles obekant stjer-na, hvilken ock ej dröjde att ge sig tillkänna såsom komet. Enligt genast anställda observationer var denna nya himlakropp då 52 mjllioner mil afiägsnad från jorden och 43 mill. mil från solen.
I anseende till det mulna vädret och den ljusa nattskymningen var den under derpåföljande Juli månad alls icke synlig, men syntes åter den 7 Augusti; och först den 8 September bemärktes den från Stockholms Observatorium. , Den närmade sig nu med allt större hastighet så väl tiil solen som jorden, i det dess afstånd från den förra (d. 30 Sept.) minskats till ll py mill. och från den senare (d.
II Okt.) till 11TV mill. mil. Vid sin rörelse omkring solen till-ryggalade den vid denna tid dagligen ungefär 680,000 mil, i hvarje minut 472, och i hvarje sekund vid pass 8 mil; men till hvad grad hastigheten i dess lopp öfverhufvud stegrades, kan slutas deraf, att då han i Juni på en dag ännu blott tillryggalade några få minu-
