Sida 143
ende af familjeförbindelser** (?). Den 29:de afslöts i Turin äktenskapskontraktet af grefve Cavour, i egenskap af kronans notarie, och hvari prinsessans hemgift bestämdes till 500,000 lire (375,000 rdr rmt) i guld och 100,000 lire (75,000 rdr rmt) i juveler; och d. 3 Febr. höll det furstliga paret sitt högtidliga ”intåg” i Tuillerierna — Att detta giftermål innefattar, såsom en fransk tidning yttrat, snarare en krigsförklaring mot Österrike än en kärleksförklaring till prinsessan Clotilda, blir klart, bland annat, deraf, att just de blad, som anses stå under prins Napoléons inflytande (”La Presse” och ”Le Siècle”) föra det mest fiendt-liga språk mot Österrike rörande Italiens angelägenheter.
17. Höll John Bright å nyo (se föregående häftes Krönika, d. 3 Nov.) ett tal, denna gång i Bradford, hvari han åter redogjorde för motiverna till sin re-formbill; och sedermera ännu en gång — sannolikt den sista på ett möte af mera enskild natur i Rochdale, Brights födelseort.
18. Inträffade på eftermiddagen ett jordskalf i Strömstad. Någon stund efter skakningen hördes ett doft buller, hvilket dock af några personer tillskrefs den rasande sydvestliga stormen. Samma jordskalf förnams äfven på andra ställen i Bohuslän; och en berättare tillägger, att en å hans skrifbord stående blomkruka darrade starkt, ”hvilket äfven torde hafva varit fallet med andra krukor.’*
20. Kändes en stark jordbäfning i Venedig.
20. Den bekanta skriftställarinnan Bettina v. Arnim f i Berlin.
21. Ett nytt embetsverk inrättadt, under namn af Skogsstyrelsen, med åliggande att ëfvervaka skogshushållningen vid alla under statens förvaltning stående skogar, att handhafva tillsynen öfver tillämpningen af stadgandena rörande jagt och djurfångst, m. m. Till chef, med titel af Generaldirektör, utnämndes landshöfding A. E. Ros.
23. Historikern Hallam -f* i London, vid 81 års ålder.
26. Skall Kossuth hafva i hemlighet ankommit till Genua, under det antagna namnet Clarke. Han kom dit, berättas det, i sällskap med tre andra ungerska flyktingar och försedd med engelskt pass från Paris, der han en längre tid uppehållit sig. ”Uti flyktingskretsarne i Genua var den mening allmänt gängse, att Kossuth skulle derifrån i något hemligt ärende bege sig till Turin, dit han också afrest.” — Dessa i en korrespondens från Genua meddelade uppgifter hafva blifvit vederlagda uti en annan skrifvelse; emellertid visar allt detta den pågående och alltjemt tilltagande rörelsen. Månne Ungern eller åtminstone den ungerske agitatorn nu vill passa på?
28. C. A. Agardh -J\ (Se pag. 137.)
29. Ny ecklesiastikminister, grefve Henning Hamilton (efter D:r Anjou, som samma dag utnämndes till biskop i Wisby), — och den sålunda lediga konsultativa statsrådsplatsen besatt med matem. professorn vid Upsala universitet, C. J. Malmsten. Alla, som känna det nya statsrådet, äro ense om, att han är en utmärkt matematiker och var en dito professor; deijemte lär Hr Malmsten vara en stor financier, — men det är ju Hr Gripenstedt också!
Februari.
3. öppnades i Stockholm en ”Lärokurs för Fruntimmer”, till utbildande af unga damer, som lemnat skolan, och med särskildt afseende på bildande af Lärarinnor. De ämnen, hvari vid denna läroanstalt undervisas, äro dels vanliga skolämnen, som här närmare utvecklas och ledas till en högre undervisning — hvarjemte metodik för bibringandet af dessa läroämnen skall meddelas, — dels ock nya vetenskaper, såsom Fysik, Hälsolära, Botanik o. s. v.
3. Engelska parlamentets session öppnades denna dag. I Drottningens throntal yttrades, att hon ”från alla främmande makter emottagit försäkringar om deras fredliga tänkesätt”; men deijemte förklaras, att engelska regeringen skall söka af alla krafter upprätthålla traktaterna af 1815, — i hvilken fråga äfven under diskussionen alla talarne visade sig vara ense. Om förhållandet till och uti Indien yttrar drottningen: ”Jag hoppas att kunna snart tillkännagifva fredens fullkomliga återställande i detta stora rike samt vända min uppmärksamhet på förbättrande af dess tillstånd och utplånande af alla spår efter det nuvarande olycksaliga kriget.” I slutet af talet vidrördes frågan om parlamentsrefor-men, dock endast helt lösligt.
