Sida 276
likväl aldrig att i alla praktiska värf föregå dem med godt efter-döme. Han undervisar dem i handtverk och åkerbruk, bistår dem hjelpsamt med råd och dåd och är lika oegennyttig som modig. Oförskräckt trotsar han de vilda folkslagen och hvad mer är, det inre Afrikas och kustländernas klimat. Derjemte utmärker han sig genom ett storartadt nit för den vetenskap, han gjort så väsentliga tjenster. Ar 1857 återvände Livingstone till England för att ut-gifva sin resebeskrifning, för hvars första upplaga förläggaren Mur-ray, med hvilken han tillfälligtvis gjort bekantskap på ångfartyget, betalade honom 1000 Pund. Efter afslutandet af detta arbete träffade han anstalter till en ny resa i det inre Afrika. De sista underrättelserna om hans expedition på Zambezifloden, daterade Maj 1858, låta gynsamt.
LYONS. Lord Edmund Lyons, brittisk vice-amiralr bekant genom sin verksamhet som sändebud i Athen och som befklhafvare öfver Engelska flottan på Svarta hafvet, afled, efter en långvarig sjukdom, i Arundel-Castle, ett slott, tillhörande hans måg, hertigen af Norfolk, d. 23 Nov. 1858. I pärskapet efterträddes han af Bin äldsta son, Richard Bickerton Lyons, utomordentligt sändebud och plenipotentiär minister vid hofvet i Florens.
OWEN. Den engelska reformatorn i socialistisk rigtning, Robert Owen, afled d. 17 Nov. 1858 i sin födelseort Newton å Mont-gomeryshire, åttioåtta år gammal. 0. hade i sin ungdom stått i spetsen för ett stort bomullsspinneri i New^Lanark uti Skottland och höjde dess arbetare i både intellektuellt och moraliskt afseen-de; uppträdde sedermera som ifrig försvarare af sociala reformer till afhjelpande af samhällets elände, äfven i åtskilliga skrifter (bland hvilka hufvudsakligen The book of the new moral world) och vann entusiastiska anhängare, men derjemte äfven talrika motståndare, så väl i England som Amerika, der han grundade ett slags kommunistisk koloni. Med sina lärjungar, de s. k. Oweni-terna, blef han 1827 själen i arbetareföreningarna. — Ända till sista stund var han i fulla åtnjutandet af sina kroppskrafter och hade kort före sin död deltagit i den sociologiska kongressen i Leipzig. Deremot voro hans själskrafter betydligt försvagade, åt-minstone om man får dömma af det förhållande, att han på fullt allvar trodde på klappandarnas och bord-dansens föregifna underverk och offentliggjorde flera samtal, som han på denna väg haft med Benjamin Franklin och andra aflidna storheter. Hans reformatoriska bemödanden hafva lemnat blott få spår efter sig; men i trots af alla hans orimliga och öfverspända idéer försäkra honom hans entusiastiska menniskokärlek, hans ädla nit för allt godt och hans fläckfria moraliska karakter om en hedrande plats i vår tids kulturhistoriska annaler.
SCHLE1NITZ. Friherrarnes v. Schleinitz vidt utgrenade slägt leder sin upprinnelse från Österrike nedanom Ens och har sitt
