Sida 293
plats bör här äfven inrymmas åt språkets historia, så att lärjungen, med tillhjelp af prof från förflutna tidehvarfs vitterhet, inhem-tar så väl äldre språkformer som ock Modersmålets drägt och lynne under olika perioder; härigenom vinnes en ^närmare och säkrare insigt i det historiska sambandet mellan det framfarna och det förflutna.
Efterhand bör ock en Svensk Språklära, reguliert ordnad efter allmänna grammatikans och svenska språkets fordringar, läsas och läras så, att den kan tjena till grundval vid bibringandet af främmande språk.
BOURBONERNA I SVERIGE 1804.
Samma år Napoleon I iklädde sig den kejserliga purpurn, hvilken som sådan aldrig erkändes af Gustaf IV Adolph, besökte de då landsflyktige franske Prinsarne af Kongl. huset Bourbon Sverige och emottogos här under denna sin olyckas period med samma utmärkelse som under deras lyckas glans i Frankrike.
Härom aflät Kansli-Presidenten Ehrenheim följande skrifvelse från Stockholm den 31 Augusti 1804 till Landshöfdingen Anckar-svärd i Calmar:
”Underrättad, att de tvänne i England sig uppehållande Prinsar af förra Franska Konungahuset, Prinsen af Condé och äldste Prinsen af Orléans, ämnade sjöledes komma till Calmar, hade Kongl. Maj:t befallt mig att derom prevenera Herr General-Majoren och Landshöfdingen, tilläggandes, ”que plus ce Gênerai s'empresse ”à remplir vis à vis de ces illustres voyageurs les devoirs de Phos-”pitalité dans toute leur étendue, et mieux il aura secondé Mes ”intentions.”
”Desse Herrars ankomst till Calmar ansågs då Kongl. Maj:t som temligen ofelbar; men den föresats, som Ludvig XVIII eller le Comte de Lille yttrat att i Calmar vilja möta sina ofvannämnde Anförvandter drogs ännu i tvifvelsmål. Likväl yttrar sig Kongl. Maj:t: ” att i sådan händelse borde denne Monark vara öfvertygad ”att bli emottagen på ett sätt som svarade emot Kongl. Maj:ts ”välkända tänkesätt för honom ”
”Nu iuträtfar med denna dagens post den efterrättelse, att le Comte de Lille verkligen ämnade resa till Riga och der gå ombord
