Sida 63
der började han ånyo sina förra predikningar mot katolska kyrkans missbrnk och påfvens herravälde, och nu med större bestämdhet än förut*, han fann ock, ej allenast bland italienarne, utan ock bland sjelfva engelsmännen, ett talrikt och entusiastiskt parti.
Med samma, ja måhända än större framgång besökte han Skottland och Amerikas Förenta Stater, äfvensom Canada, hvarest likväl hans föredrag i Toronto föranledde oroliga uppträden, ohvaruti denna stads irländska pöbel utgjorde förnämsta deltagarne. Ar 1851 har pater Gavazzi utgifvit sin lefvernesbeskrifning på engelska och italienska språket, samt några månader senare äfven sina predikningar och föredrag. Då och då håller han äfven föreläsningar, hvarvid han isynnerhet egnar sig åt protestantiska trosbekännelsens försvar mot jesuiternas angrepp.
OIEARDIN. Emil de Girar din bär sitt namn efter eget val. Han förmenar sig vara född 1802, icke i Frankrike, utan någon-städes i utlandet. Hans mor var, enligt hvad han offentligen sagt inför domstol, en gift hustru och lät hemligen uppfostra honom, emedan hon hade sina skäl att för sin man dölja denne afkomlings tillvaro; hans fader skall hafva varit general-löjtnanten och hoQäg-mästaren hos Carl X, Alexandre de Girardin, hvilken emellertid, likaledes ..pffentligt inför rätta, har protesterat mot denna heder. Sonen blef uppfostrad med tillhjelp af en liten summa, som hans mor deponerat för hans räkning. När dessa penningar voro slut, gjorde han sin första spekulation. Han stämde sin förmente fader för rätta; och, såsom han ganska riktigt beräknat, verkade skandalen att se en af de förnämsta hofmännen hos en ej omtyckt konung i dubbelt afseende komprometterad, att åklagarens namn blef kändt och att den lilla bellettriska tidskrift han utgaf fick afnä-mare. Han hade nu den lyckan att vinna en ung skaldinnas kärlek, som, då hon dog, förde med sig i grafven det lofordet att i lifstiden hafva framställt det renaste mönstret af fransysk qvinlig-het. Delphine Gay blef hans maka och skaffade honom anseende i umgängeslifvet samt utöfvade på hans stil ett ganska märkligt inflytande.
Juli-revolutionen öppnade för den talangfulle och rikt begåf-vade mannen flera särskilda banor; han valde den, som genom smuts förde till rikedom. Han ställde sig väl *med regeringen för att vid sina spekulationer hafva att påräkna ett mildt omdöme af auktoriteterna. Det var han, som uppgjorde planen till tidnings-för sälj ning för lågt pris, och som med sin ”Presse” bröt de stora dagbladens monopol, i det han såsom princip för redaktionen antog det kommersiella intresset i stället för det politiska. De ledande artiklarne voro ingalunda hans hufvudsak, utan de dagliga företeelsernas krönika; och i stället för att återge de af mordhistorier och stölder sammansatta litografierade ”faits de Paris”, såsom de andra tidningarne, införde hän i sina spalter samvetsgrant hvarje befordran i armén, vid flottan eller inom embetsmannakårerna samt hvarje ny upptäckt inom alla grenar af menskligt vetande och
