Sida 415
skaper och de för sina iakttagelser nödiga hjelpmedlen. Ehuru blott i besittning af en ej särdeles stor tub, upptäckte han redan d. 15 Nov. 1852 Laetitia, en af de små planeter, som tillhöra den talrika asteroidgruppen mellan Mars och Jupiter. Tätt efter hvarann följde nu Goldschmidts upptäckter af Pomona d. 24 Okt. 1854, Atalanta d. 5 Okt. 1855, Harmonia d. 31 Mars 1856, Daphne d. 22 Maj s. å. samt Nysa d. 27 Maj 1857. Redan d. 27 Juni s. å. upptäckte han sin sjunde planet, Eugenia (efter Goulds beteckning den 45), och d. 19 Sept. s. å. hade den outtröttlige observatorn den sällsynta lyckan att upptäcka två planeter samma afton, hvilka erhöllo namnen Doris och Pales samt de Gouldska talen 48 oeh 49. Ut-öfver dessa nio asteroider upptäckte G. d. 4 Febr. 1858 ytterligare Europa samt i Sept. s. å. ännu en elfte planet. Dessutom har man denne ifrige vetenskapsman att tacka för bestämmandet af mer än
10,000 stjernor, som fela på Berlinska stjernkartorna. Den stora framgång G. genom sina skickliga och sorgfälliga iakttagelser vann, erkändes af vetenskapsakademien i Paris genom förlänandet af dess stora astronomiska pris.
HEBBEL. Den berömde skaldens vagga stod under en enfaldig dithmarschisk bondes tak, i Wesselburen, der Christian Friedrich Hebbel föddes den 18 Mars det krigiska året 1813. Likasom en strid mellan fiendtliga makter då för tiden utkämpades på verldshistorisk grund och botten, så börjades äfven redan tidigt i hans inre en kamp mellan stridiga krafter. 1 två och tjugu års tid måste hans högtsträfvande sinne uthärda inom den inskränkta kretsen af hans landtliga hembygd, i en vrå af jorden, dit tidens ebb och flod knappast nådde; och mången äfventyrlig plan, af hvil-ken han hoppades förlossning från den trånga omgifningen, förblef genom omständigheternas makt ouppfylld. Under denna tid föll också han in uti den hos autodidakter så vanliga egenheten, att, då de hafva sig sjelfva att tacka för allt, bibehålla och försvara de också bårdnackadt och balsstarrigt emot all verlden sin ensidighet. Hebbel blef skrifvare; och sekreteriat inom hemorten, med ty åtföljande enformiga sysselsättning af ständigt protokollsförande och registrerande, stod i stark motsats mot hans böjelse för stora, vidtutseende funderingar. Han nedskref på papper några dikter, dem han skickade till Amalia Scboppe i Hamburg att pröfvas; och denna för kort tid sedan i Amerika aflidna författarinna förvärfva-de sig den meriten, att först införa den obekanta unge mannen på den offentliga banan, i det hon upptog hans poesier i sin Modetidning och inbjöd honom sjelf till sig i Hamburg. Der stadnade han qvar och egnade sig med ifver åt lärda studier, hvarigenom han några år senare blef mogen att begifva sig till universitetet i Heidelberg. I kretsen af glada vänner njöt han här af lifvet, och det, såsom det påstås, med stormande passion; men återvände redan ett år senare till allvar och flit, egnade sig isynnerhet åt historien och den tyska litteraturen, och promoverades slutligen i MUnchcn. Derpå vände han sig åter till sitt andra hem, Hamburg,
