Sida 145
MAGNA KOTIDENS FÖEETEELSEB INOM MODEBSMÅLET.
II *).
• Ett från komparativa språkforskningen ntgående arbete röran* de svenska språket har under det senaste året sett dagsljuset i de af Robert v. Krcemer skrifna artiklarne i Aftonbladet, som sedermera ntgifvits som broschyr under titeln: Om Språkfrågan, Deh deri påyrkade reformen, att sammansmälta Tal- och Skriftspråket, eller rättare förfts, på grund af erfarenhet och forskning, här framställda och genomförda i sats, att Talspråket småningom måste bli deu regelrätta, så i tal Som skrift begagnade Svenskan, — är af alltför stor vigt och intresse för att ej anses som en bland Samtidens mest framstående rörelser på Andens område.
Det synes väl, som om det skulle vara riktigare och lättare atl låta Talspråket forma sig efter Skriftspråket, såsom mera ut-bildadt och regelbundet; men detta inkast besvarar Hr Krsemer med den frågan: ”Månne våra äldre förfäder skref först och talade sedan efter det skrifna språkets reglor?” — och han vill dermed erinra, huru den lärda grammatikan, efter hvilken skriftspråket bildas, kom till endast för att uppteckna hvad det lefvande, talade språket . antagit och infört. Sant är ock, att språkbruket är mäktigare :än den lärdaste filologiska teori; men har ej grammatiken äfven till uppgift att ordna och, i vissa fall, rättaf Allmännna Språkläran uppställer ju vissa logiska grunder; men det händer, att språket genom vanvård i talet i sig upptager en och annan mot dessa grunder stridande vändning, som då böra af den speciella språkläran motarbetas, så att dessa oriktigheter utjemnas och konfirmera sig med skriftspråket. Såsom ett exempel bland flera må här erinras om det felaktiga bruket af tvänne participer
*) Se Samtiden f. 1859, hftft. 1, pag. 3.
SAMTIDEN.
