Sida 343
hans forntyska folkvisor. Af dessa lefver uti Tyskland i hvar mana mun hans sång: ”Aus der Jugendzeit, avs der Zugmdzeit”; hans TJebesfru/ding Kr att anse som en poesiens perla, — ty, sel ban diktade alla dessa poesier icke för att rimma, utan han rimmade här för att dikta, för att gifva ett uttryck åt sin själs lyrik.
SCHÖHLEI N. Johan Lucas Schönlein föddes i Bamberg d. 30 Nov. 1783. Sina studier gjorde han från 1811 vid uuiversite-tet i Landshut och från 1813 vid det i Wtirzburg. Redan år 1819, då han som privatdocent höll lysande föredrag om sjukdomsläran, böljade hans rykte sprida sig bland Tysklands läkare. Efterhand vallfärdades allt der och fler af läkarekonstens lärjungar till den Wttrz-burgska kliniken, der• Sch. för första gången i Tyskland lärde att dissektionsbordet och anatomiens resultater vore den osvikliga prof* vostenen för förklaringarne öfver de i lifvet förekommande sjuk-domsföreteelserna. Sch. höll sig vid undersökningen af sina sjuka till objektiva företeelser, hvilka han med ett sällsynt skarpsinne förstod att på sådant sätt kombinera, att det näppeligen finnes någon läkare, som kan öfverträffa honom i förmågan att bedömma sjukdomsarten och rätt uppskotta sjukdomens större eller mindre fara. Allt detta, men företrädesvis de praktiska öfhingar vid sjuksängen, som af honom år 1824 började hållas vid Julius-hospitalet i Wtirzburg, och under hvilka han, i ett fritt men oförlikneligt lef-vande oeh åskådligt föredrag, pläghde gifva sina åhörare en trogen bild af hela sjukdomsförloppet, blef af utomordentligt inflytande på hela den yngre generationen af läkare. Derjemte skapade han ett originellt, ehuru visserligen sedermera af läkarne öfvergifvet system af sjukdomsläran. Sch. ville med rätta upphöja läkarkonsten till naturvetenskap, men då för tiden beherrskades naturvetenskaperna helt och hållet af naturfilosofien; och som kort förut botaniken, zoologien o. s. v. blifvit systematiserade och indelade i arter, släg-ten och klasser, företog sig Sch. det djerfva men med snille utförda vågstycket, att, medelst grupperande sammanställning af det likartade, äfven i sjukdomsläran grundlägga ett dylikt ”naturligt system.” Sch. indelte sjukdomarne med afseende på deras läge i tre klasser: l:o sjukdomar hos djurämnet, hos den organiska massan (Morphen); 2:o sjukdomar hos blodet (Hcematoser); 3;o sjukdomar hos nerverna (Nevroser). Hans åhörare slöto sig obetin-gadt till den nya ”naturhistoriska skola” han härmed grundläde, och arbetade Bedermera, på de tyska universiteternas lärostolar, med lågande nit för utbredningen af sina läror; bland andra betydande namn vilja vi blott anföra: Oanstatt, Fuchs, Siebert, Häser,
Btarck. ^
Schönleins vetenskapliga verksamhet hade knappast begynt, förrän den stormiga tid * inträffade, som utmärktes genom de bekanta förföljelserna mot demagogerna. Hvarje fritt element vid de tyska universiteterna såg sig plötsligt utsatt för en oroande undersökning och förföljelse. 8ch. torde nu visserligen icke hafva stått i någon förbindelse med de ”burschenschaftliga” föreningarne, ej
