Sida 425
Mot slutet af 1854 anträdde R. åter en större utländsk resa, Som aflägsnade honom från hemlandet intill 1856; men derunder fann doek denne konstnär tillräcklig ledighet att öka sina ofvannämnda kompositioner med några nya, och till en del omfattande verk, bland hvilka här endast må nämnas oratoriet ”Det förlorade paradiset”. Äfven ombesörjde han utgifvandet af ett betydligt antal af sina arbeten.
Återkallad till Petersburg i anledning af de förestående högtidligheterna vid ryska kejsarens kröning, för hvilka han komponerade en jubel-uvertyr, befann sig R. snart derpå bland sin höga gynnarinnas, storfurstinnan Helenas, omgifning under en resa till Nizza. Härifrån företog han återigen flera konstresor. Nyligen har R. erhållit och mottagit en lysande kallelse såsom kapellmästare vid operan i Petersburg.
R. hörer som pianist ostridigt till nutidens virtuoser af första rangen. Hans spel, uppburet af en beundransvärd teknik, förenar på det mest frappanta sätt kraft med behag, passion med mildhet.
PKESSENS ALSTER
11. Alexis; ur en afliden Students lefnad. Af Rudolf Hjärne. I.
Denna bok hörer till de sällsynta verk, öfver hvilka publiciteten gerna vill och ändock tvekar att uttala sig, — derföre, att ett arbete, sådant som Hr Hjärnes, ej låter rätt bedömma sig, utan att recensenten förmår sätta sig in i Förf:s egen själsrigtning. Och vill man, såsom vi, endast anmäla den märkliga litterära produkten, sker detta, af samma skäl som nyss blifvit an för dt, bäst genom utdrag, som då borde meddelas i mängd, vida fler, än vår tidskrifts utrymme tillåter.
”Alexis” är alltså, mer än de flesta andra snillets alster, ett själsarbetej ett verk, som alstrats under själens mest lifliga verksamhet inom vetandets och känslans verld, och som fått form af litterärt verk under tankens oaflåtliga sträfvan att bringa vetandets insigter och hjertats intryck i harmoni med verkligheten och dess företeelser. Harmoni är nemligen det, som Alexis, eller (den med honom identiske?) Förf., ställt sig såsom det mål, som han i sin inre och yttre verld vill hinna; och af hvad vi nu i största korthet meddelat om bokens tanke-mascbineri — om vi så få uttrycka oss, — finner läsaren, att man här har tvänne faser af (den diktade?) Alexis, nemligen en teoretisk och en praktisk. Så vill ock Förf., efter hvad han på några ställen uttryckligen säger, hafva framställningen uppfattad.
samtiden. 30
