Sida 418
dog i Stockholm d. 7 Sept. d. &. Han var född d. 19 Jan. 1786 och son af majoren A. Z. KröningsBvärd. Carl Gustaf K., som först idkade juridiska Btudier, erhöll flera förordnanden att förrätta härad8- och lagmansting. Hans utgifna arbeten äro: HancUingar rörande Irolldomsväsendet i Dalarna, — hvilken provins var Krö-ningssvärds födelsebygd, och hvars intressen och nytta utgjorde förnämsta föremålet för hans verksamhet; Glaset och Dyran, — en samling af sångstycken; Sveriges Grundlagar med deraf föranledda institutioner; Harald Hårfagers afkomlingar på Europas throner, — ett genealogiskt arbete; Afhandlingar rörande naturvetenskaperna (med plancher); Nordiskt Sagobibliothek (5 häften); Diplomatarium Dalecarlicum eller Landskapet Dalarnas urkunder (3 delar), — hvilket verk gjort förf. mest bekant: det är ett alster af en trägen samlingsflit och sprider ljus öfver så väl sociala förhållanden som ock politiska tilldragelser i Dalarna allt Ifrån medeltiden; Flora Dalecarlica eller Delarnas Fhanerogamer och Filices; Om den nya Vallagen för den nya Nationalrepresentationen , lämpad till Stora Kopparbergs län; Vblsungame, fornnordisk hjeltesaga.
Sin kärlek till fosterbygden ådagalade K. äfven der igenom, att han till Westmanlands och Dala nations bibliotek i Upsala skänkte en boksamling af 200 volymer, till största delen i fornnordiska och isländska historien och sagolitteraturen, — hans egen käraste läsning.
LISZT. I musikens historia framstår Franz Liszt som den genialiske skaparen af en ny skola, utan afseende på, huru de danande elementerna, så väl hans egna som hans tvänne medbröders vid den nya rigtningens grundande, Wagners och Berlioz’s, komma att hålla stånd inför kritiken och den kommande tiden. Till och med hvad som derutinnan är villfarelse, väcker dock, i anseende till den energi hvarmed det fullföljes, i hög grad vår uppmärksamhet.
Hos L. äro tvänne utvecklingsperioder att märka. Den ena är tiden för hans europeiska resor såsom genialisk pianist. Hvad han under denna tid skapade, bär karakteren af kapriciös, men tillika gigantisk teknik. Sina kompositioner från denna första period har han för det mesta återtagit; en del deraf har han med betydliga summor köpt tillbaka och förstört. Hans andra period, som börjar med det stadiga vistandet i Weimar 1848, grundlägger en skola och Öppnar hans egentliga kompositionsverksamhet med de symfoniska produkterna. Född d. 22 Okt. 1811 i byn Raiding vid Oe-denburg, der hans fader var uppsyningsman, väckte L. stor uppmärksamhet såsom ett underbarn på fortepiano. Här gaf han vid nio års ålder sin första koncert. Czerny och Salieri i Wien blefyo hans lärare, den förre i tekniken, den senare i kompositionen, .äfven Beethoven hörde den brådmogna gossen. Efter en i München gifven konsert förde fadern honom till Paris, der han, såsom varande utländning, väl ej kunde mottagas vid conservatorium; men
