Sida 266
mellan de täflande stormakterna tagit ett sorgligt slut, och ändtli-gen hela den stora nationella resningen snöpligen lyktats med hemliga ministerkonferenser, har Dahlmann dragit sig tillbaka ur det politiska lifvet, och vistas nu i Bonn, der han håller sig på så långt afstånd som möjligt från den offentliga tummelplatsen.
Hvad beträffar Dahlmann som historieskrifvare, är han visserligen icke till den grad populär, som Schlosser blifvit det genom sina större arbeten; oeh redan hans stil är på långt när icke så lättläst och allmänt fattlig, utan har något exklusivt och konstladt. Vare dermed likväl ingalunda sagdt, att han uteslutande skrifvit för historici af facket; tvärtom har han med sina skrifter vändt sig till de bildade af alla klasser.
ESTERHAZY. Valentin Ladislaus Ferdinand, grefve Esterhazy, österrikisk diplomat, afled i Paris d. 2 Nov. 1858. Han var representant af huset Hallewyl, tillhörande den vidt utgrenade slägten Esterhazy af Galantha och född d. 28 Jan. 1814. Han eg-nade sig åt diplomatiska banan och utnämndes till österrikiskt sändebud i Stockholm, hvilken 'plats han innehade till 1848. Den 9 Juni 1850 ackrediterades han i samma egenskap i München, hvar-efter han i Januari 1854 afgick som utomordentligt sändebud och plenipotentiär minister till ryska hofvet i S:t Petersburg. Grefve E. dog ogift, så att, efter hans död, huset Hallewyls enda manliga representant är grefve Ladislaus E., född d. 12 Juli 1797, som är egare af betydliga gods i Ryssland.
GILLIS. James M. Gillis, förtjenstfull nordamerikansk resande och astronom, född d. 6 Sept. 1811 i Georgetown icke långt från Washington, inträdde som sjökadett på flottan och tjenade på amerikanska skepp i åtskilliga verldstrakter, tilldess han 1833 befordrades till löjtnant. För att fullkomna sin bildning åhörde han vid universitetet i Oharlotteville i Virginien föreläsningar öfver matematik och fysik och genomgick sedermera en kurs vid Sorbonne i Paris. Ar 1836 utnämndes Gillis till biträde åt direktören för kart- och instrument-depoten i Washington och erhöll få månader derefter öfverinseendet öfver denna anstalt. Då 1838 den stora vetenskapliga expedition utrustades, som under kapten Wilkes skulle göra en resa omkring verlden, uppdrogs Gillis af unionsregeringen att anställa en följd af astronomiska och andra iakttagelser, hvilka skulle tjena till stöd vid detta vigtiga företag. Härpå föreslog han uppförandet af ett ständigt Observatorium i centralregeringens residens och erhöll ock slutligen, genom ihärdigt bemödande, 1842 kongressens samtycke till uppförande af Naval Observatory i Washington. Under vintern besökte derföre Gillis ett stort antal europeiska observatorier och de namnkunnigaste optiska verkstäder för att på våren 1843 kunna börja observatoriets byggnad. Sedan det blifvit färdigt och instrumenterna deruti uppställda, öfverlemnades öbservatoriet åt Gillis’ efterträdare vid depoten (detta är ännu den enda officiella benämningen på observatoriet), under det han sjelf
