Sida 3
NÅGRA NUTIDENS FÖRETEELSER INOM MODERSMÅLET.
Med det, i vår tid lifligare än någonsin väckta allmänna medvetandet af så väl menniskoslägtets som folkens höga betydelse, inse nu alla tänkande, hvilken skatt hvarje land, hvarje folk eger i sitt språk, — ett värn för sin nationalitet och sin inre styrka, som böra bevaras och försvaras med samma ifver, samma mod som landets öfriga, materiellt bestyckade fästningar. Nationalitetskänslan är en så djupt ingripande ingrediens i det nämnda allmänna medvetandet och en så mäktig häfstång derför, att denna inre moraliska drift är måhända den mest verkande kraften i alla senaste tidens rörelser; hvarföre också Språket, modersmålet, denna känslas uttryck och på samma gång dess skyddande värn, bör med all omsorg och kärlek vårdas.
Vi vilja således här med Språk hafva fdrstådt mindre sammanfattningen af de menniskan eller ett folk till buds stående ljudbildningar, former och ordsammanställningar, utan fastmera denna språkbildnings källa, den inre verksamhet, genom hvilken de till tankens uttryck tjenande ljuden, orden och satserna bildas och ordnas. Det är denna, om vi så få säga, folkens oaflåtliga själsverksamhet, som framkallar de hvälfningar och innovationer på modersmålens områden, hvilka visserligen ledas och ordnas af de lärde, filologerna och lingvisterna, grammatici och lexikografer, men i sjelfva verket både uppkallas och utageras af folket sjelft, på det lefvande språkets område.
Den grundsats, som vi här sökt framhålla, och ifrån hvilken vi utgå, är densamma, som ständigt gjort sig gällande, sedan språkvetenskapen genom den s. k. komparativa språkforskningen fått en
