Samtiden. 1859

del, som den amerikanska processordningen medgifver domaren; för att tvinga tredskande vittnen och edsvurna att uppfylla sin pligt, äro mycket praktiska och hafva gemenligen åsyftad verkan; men här befunnos de outförbara. Mormonerna understödde hvarje akt af motstånd, och Unionens embetsmän saknade makt att göra laga me gällande. Unionens högsta administrativa och judiciella embetsverk i territoriet hade rent af blifvit ett föremål för åtlöje. Ett sådant tillstånd kunde ej fortfara; och Mormonerna måste bereda sig på att åtgärder skulle vidtagas för att göra slut på detsamma. De beslöto att förekomma saken. En rik samling af ma-terialier, som, i en nyare och flera äldre kriminalprocesser, på det högsta komprometterade flera Mormoner, befann sig i öfver-domstolens arkiv. Natten mellan d. 28 och 29 Dec. 1856 blef detta arkiv uppbrutet och samtliga der befintliga protokoller jemte allt öfrigt borttaget. Följande morgon fann man på gården spår efter uppbrända papper, lagböcker m. m. Hela Zion jublade öfver denna bedrift. De embetsmän, som läto se sig på gatan, hånades och skymfades, en af dem genompryglades, och en annan blef lömskt öfverfallen. Under sådana omständigheter var ej ens värdt att tänka på någon utöfning af domarekallet. Mormonpöbeln församlade sig och beslöt, att Unionens embetsmän skulle lemna staden, i hvil-ket fall en säker eskort ända till gränsen utlofvades dem. ”Hed-ningarne” antogo detta beslut. Beledsagade af 20 väpnade Mormoner, lemnade domaren, öfverdomaren, marskalken (the marshal) och deras familjer på utsatt dag Saltsjöstaden i en postvagn.

Ett så rebelliskt uppträdande mot Unionsmakten kunde ej lem-nas strafflöst. Sommaren 1857 beslöt den nye presidenten James Buchanan att till territoriet med en erforderlig militärstyrka afsän-da Hr A. Cumming såsom guvernör i stället för Brigham Young. De i Eansas och inom de närliggande staternas gränser förlagda kårerna erhöllo befallning att koncentrera Big i Fort Laramie (Nebra-xka). Emellertid synes man icke hafva vid expeditionens utrustande hvarken tagit de bestående förhållandena i tillräckligt öfvervägande eller riktigt beräknat de sannolika eventualiteterna. Regeringen var uppenbarligen falskt underrättad om sakernas sanna tillstånd i Utah, då hon icke räknade på något allvarligt motstånd från Mormonernas sida. Eljest hade hon hvarken utsändt expeditionen i en så sen årstid — den var först färdig att aftåga mot slutet af Augusti — ej heller i en så ringa styrka. Öfverhufvud utsändes mot territoriet Utah ej mer än 2500 man. Avantgardet afmarscherade d. 3 Sept. 1857 från Fort Laramie. Det efterföljdes i smärre afdel-