Samtiden. 1859

föddes d. 16 Mars 1769; och hans, så väl enskilde som offentlige granskare, Thomas Thorild var född d. 18 Apr. (enligt andra upp-gifter, d. 3 Mars) 1759. Thorild har skrifvit: ”Om Qvinnokönets naturliga höghet”, likasom Schiller sin ”Macht des Weibes” och ”Würde der Frauen”.

Då Schillers Fiesco år 1784 för första gången gafs i Mann-heim, såg man invid de på gathörnena uppslagna teater-affischerna långa papperslappar, hvilka innehöllo en ”Erinnerung an das Pu-blikum” af författaren, som, mot slutet af denna adress till allmänheten, angående styckets moral säger: ”Om hvar och en här lärer att för fäderneslandets bästa kasta bort den krona, han sjelf är i stånd att vinna, så är Fiescos moral lifvets högsta lära.” — Hvilka gyllene ord för alla tider, och synnerligen för vår frihets-sträfvande, men derjemte partilystna tid!

Det har ofvan blifvit nämndt om SchillerB vistande i Rudolstadt; det var här, han 1789 gjorde Goethes bekantskap, som sedermera blef af så stort inflytande på begges skaldeverksamhet. Sch. hade väl redan två år förut besökt Wien; men Goethe var då uti Italien. Sch. emottogs dock här med mycken välvilja af Wieland och Herder. Han slöt sig förnämligast till den senare; likväl utöfvade den faderliga tillgifvenhet, hvarmed Wieland bemötte honom, en mäktigare inverkan på hans veka sinne. Han Bkref om honom till en vän: ”Wir werden schöne Stunden haben; Wieland ist jung, venn er liebt ”

Här må en sammanträngd bild af Schillers lefnad få sin plats* Joh. Cbrist. Friedrich von Schiller föddes den 10 November 1759 i Marbach. Gossen fick af hertig Carl i Wtirtemberg tillbud att få inträde i den skola, hertigen qjelf stiftat under namn af Carls-akademien (die Carlssohide), hvars undervisning dock höll på att hos Sch. våldsamt hämma den ungdomliga andens djerfva flygt; han sökte ock här sin tillfredsställelse, bland annat i läsningen af Gamla Testamentets poesi och läste isynnerhet psalmerna och profeten Eaechiel, hvilkens visioner gjorde ett oerhördt intryck på